- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
311

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIEFISKAR.

311

Tånglakar (Zoarces). Särskild uppmärksamhet förtjenar Tånglaken eller
Ålkussan (Zoarces viviparus, 1ig. 119, l, sid. 305), alldenstund denna fisk är en af de få
hvilka föda fullt utvecklade, lifskraftiga ungar. Kroppen är långsträckt, något
sammantryckt, beklädd med små, enstaka stående, pimktformigt spridda fjäll.
Ryggfenan upptager nästan hela ryggens öfversida och är försedd med taggstrålar i en
arbugtning nära stjertänden. Bukfenorua bildas af två till tre strålar och stå på
strupen. Bröstfenorna äro stora och breda, och analfenan sträcker sig öfver hälften
af underlifvet samt öfvergår i likhet med ryggfenan omedelbart i stjertfenan.
Bakom anus står en liten vårta, hvari de dubbla utförsgångarne för mjölke eller rom
befinna sig. Fiskens längd vexlar mellan 20 och 40 cm., men exemplar af den
senare storleken tillhöra dock sällsyntheterna. Grundfärgen är blekbrun, med på ryggen
och sidorna mörkare fläckar och band, undersidan är enfärgad. Banden sträcka sig
äfven till ryggfenorna, hvaremot bröst- och bukfenor äro enfärgade. - Hittills har
man anträffat ålkussan endast i de nordliga hafven, i synnerhet i Nord- och
Östersjön och i Kanalen. Bland Islands och Grönlands fiskar omtalas denna fisk icke.
Undantagsvis uppstiger han i floderna och har fångats exempelvis i Havel vid
Span-dau. Omkring tiden för vårdagsjemningeii äro honans ägg ännu mycket små, i
midten af maj betydligt större, till färgen röda och mjuka. Vid denna tid märker
man äfven redan två punkter på dem, ögonen hos fostret, hvilket börjat utveckla
sig och ligger inneslutet i ett särskildt omhölje. Mot hösten hafva fostreu fulländat
sin utveckling och födas nu, d. v. s. utstötas i fullgånget skick, det ena efter det
andra, med hufvudet förut genom äggledarens öppning. Ehuru de äro fullkomligt
lifskraftiga, äro de likväl ännu så genomskinliga, att man med ett förstoringsglas
kan iakttaga blodomloppet i deras inre. De tillväxa hastigt och uppnå redan under
de första fjorton dagarne tre gånger sin ursprungliga storlek. I väl inrättade
aqvarier kan man beqvämt iakttaga drägtiga ålkussors beteende. Den i och för sig tröga
fisken plägar redan flere timmar före ungarnes födelse intaga en bestämd plats i
aqvariet och håller sig orörlig på detta ställe, till dess att alla eller åtminstone de
flesta ungarne kommit till verlden. Dessa senare framkomma med hufvudet först i
hastig följd efter hvar andra, nedsjunka till höger och venster från moderns något
upplyfta stjert till bottnen och stanna här flere timmar, må hända en hel dag, utan
att röra sig i någon större mån. Finnas flera ålkussor i samma bäcken, så kan man
till sin öfverraskning få se, att två eller flera af dem tränga sig intill modern, pressa
henne från båda sidor och derpå helt enkelt uppäta ungarne, så snart de komma till
verlden. För öfrigt gör äfven modern detta, om hon icke erhåller rikligt med föda.
l de flesta fall befriar hon sig på en gång från alla ungarne; dock kan det
förekomma, att hon först endast framföder ett visst antal och en eller flere dagar senare,
och åter endast till en del, föder de öfriga till verlden. - För fisket är ålkussan utan
betydelse, ehuru köttet berömmes såsom smakligt och här och der äfven torgfores.

Familjen Liefiskar (Trachypteridce).

De fiskar, som bilda denna lilla, omkring sexton kända arter omfattande familj,
äro högst egendomliga företeelser. Som vi ännu hafva mycket ringa kunskap om
dem, äro familjens gränser föremål för olika åsigter; dock kan man säga, att de
hithörande fiskarterna kännetecknas af lång och hög, men från sidorna ovanligt sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free