- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
169

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEEMITEB. 169

ödlor, paddor, flädermöss, nattskärror m. fl. De öfverlefvande blifva konung och
drottning i ett ii}rtt samhälle, och understundom kan man råka på det höga
herrskapet jemte några få arbetare, sysselsatta med att lägga grunden till sitt blifvande
näste.

Det är arbetarne och soldaterna, kanske ock deras mera utvecklade larver, som
äro sysselsatta med att anskaffa näring åt dem, som icke sjelfva kunna söka sådan, att
föra äggen till de olika salarne i nästet, att iståndsätta skadade ställen på bostaden,
att bereda en utgång derur för svärmar och mera sådant. Vid sina arbeten lemna
de val sin boning, men visa sig sällan ute, emedan de öfverbygga vägen, som de
begagna, och hufvudsakligen blott om natten bygga på nästet. I afseende på dettas
form förefinn as stora olikheter. Ett ansenligt antal arter uppföra de af gammalt
bekanta och berömda byggnaderna. Om den i Afrika mycket utbredda Krigiska
termiten (Termes bellicosus) har man talrika berättelser. Dennas byggnader
utgöras af utvändigt ojemna kullar, försedda med många framskjutande käglor, och
bäst jemförliga med höstackar. De förekomma särdeles ymnigt på slät mark, der
skogen blifvit uthuggen och de fälda träden lemnade att förruttna. Så länge ett
näste är bebodt, har det upprätta käglor eller torn; nya sådana uppföras och
mellanrummen fyllas. I hvarje torn är ett tomrum, som leder till det inre af kullen eller
förmedlar förbindelsen mellan nästets särskilda delar. Har kullen formen af en
höstack, så har han nått sin fulländning och mäter då en lodrät höjd af 4-5 m.
samt en omkrets af 15-18 m. vid marken eller 9-12 m. vid 2/3 af sin höjd.
Byggnadsämnet utgöres mest af lera, som sammanknådas med spott. Dessa boningars
fasthet är enligt enstämmiga uppgifter af talrika personer så betydlig, att de kunna
bära flera menniskor eller boskapsdjur, än på dem skulle kunna få rum. Tre man
behöfde arbeta 2!/2 timmar, innan de fullständigt öppnat en sådan kulle. Genom
sin hårdhet äro de skyddade för att förstöras af regnskurar eller af nedfallande träd.
Aflägsnar man gräs och buskar rundt omkring nästets fot, så ser man flere täckta
vägar eller ler-rör leda till närliggande trästubbar och stockar. Stundom hafva de
36 cm. i tvärlinie, men afsmalna och förgrena sig mot ändarne. Afbrytes deras
förbindelse med kullen, så varseblifver man flera öppningar, ingångar till de vägar, som
slutta mot boningen. Dessa vägar utmynna i några af lerpelare uppburna salar i
bottnen af nästet. Pelarne uppbära ett antal hvalf, kamrarne, de kungliga gemaken
och de öfriga inre rummen. Kullens yttre utgöres af en lervägg af 18 till 45 cm.
tjocklek, hvilken innehåller kamrar, håligheter och vägar, som förena sig med hvar
andra eller gå ifrån foten till toppen och åstadkomma förbindelse med det inre af
domen. I midten af kullen, 30 eller 60 cm. öfver marken, ligger det kungliga
gemaket; omedelbart öfver detta finner man larvkamrarne, hvilka upptaga kullens hela
bredd. Öfver larvkamrarne ligga förrådsrummen. De äro små, byggda af mjuk lera
och fylda med en mörkbrun, kornig massa, som synes vara näringsförråd, beredt af
växtämnen. Somliga iakttagare hafva aldrig funnit några förråd, hvilket kan
förklaras af olika lefnadsförhållanden hos olika arter. Ofvanför förrådsrummen ligger
domen, en stor sal i öfre delen af kullen, genom talrika gångar och rör stående i
förbindelse med de olika delarne af nästet och sannolikt bestämd att ordna den
uppvärmda luftens strömning.

Sedan honan en gång börjat att lägga ägg, fortfar hon dermed utan
ansträngning och under regelbundna rörelser, och det är knappast antagligt, att ett
uppehåll inträder. Man har sett 60 ägg läggas i minuten och talar om fyra år
såsom den tid, under hvilken en drottning kan vara verksam. Häraf kan hvar och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free