- Project Runeberg -  Sveriges krig med staden Bremen och politik i samband därmed åren 1665-1666 /
42

(1893) [MARC] Author: Karl Gustaf Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bremiska frågans behandling och afgörande i svenska rådet 1665. Förberedande diplomatiska och militära åtgärder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42
finansiela ställning var gifyet, att man såg sig om efter
utvägar för truppernas underhåll på något sätt, som var
för statskassan så litet tryckande som möjligt, och syn-
tes man besluten att därmed hufvudsakligen belasta de
tyska provinserna. Wrangel såsom generalguvernör i
Pommern var nog ej så hågad för denna utväg, hade
dock ansett, att landet därute kunde till någon del här-
till användas, men att mesta delen måste sändas hem-
ifrån. Detta ingick tydligen ej i kanslerns plan, ty han
fann, att ett antal, »som stiger icke till 8,000 man», gerna
kunde underhållas af dessa områden, helst när under-
hållet skulle utgå in natura och ej i penningar’).
Det gick emellertid trögt med utrustningen. Kam-
markollegium var begripligt nog ej så raskt i vändnin-
garne som Wrängels eget embetsverk krigskollegium.
Redan den 10 Augusti börjar marskens klagan i bref
till krigskollegium, där han uttalar sina farhågor, att
»verket alltså traineras i längden, så att tiden därmed
bortlöper, och det kommer på sista hösten, därigenom
hela den resolverade dessein lätteligen studsa kunde»2
).
Äfven i rådet gaf han den 23 Aug. luft åt sina be-
kymmer rörande soldaternas underhåll och anhöll, »att
däruppå ändtligen tänkas måtte, så framt desseinen, som
nu förehafves, icke skall af medellöshet förfalla och till
intet varda».
Detta var dock lättare sagdt än gjordt, vare sig fråga
blef att taga medlen ur kronoinkomsterna eller upplåna
dem.
Skattmästaren, som hade att bära dagens tunga och
hetta, blef honom ej heller svaret skyldig, utan klagade,
att han »intet visste, livad expedient han därtill finna
skulle».
Staten var stor och kronans räntor ringa: När stora
sjötullen var störst, steg den ej öfver 7 tunnor guld, kop-
’) R. P. (Bergenh.) 4 Aug. 1665.
2
) Krigskollegii brefbok för år 1665, I, sid. 221 (Krigsarkivet)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:45:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bremen/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free