- Project Runeberg -  Sveriges krig med staden Bremen och politik i samband därmed åren 1665-1666 /
172

(1893) [MARC] Author: Karl Gustaf Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Königsmarks och Palbitzkis missioner. Kejsarens och rikets uppträdande för Bremen. Nya underhandlingar som leda freden i Habenhausen d. 15 Nov. 1666

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172
tidsomständigheterna, livilka varit sådana, att enligt för-
ståndigt folks omdöme man visserligen kunnat vänta sig
sämre resultat, än som erhållits 1
). Den 23 November, så-
ledes efter fredens afslutande, erhöll fältherren från Stock-
holm en tämligen begränsad tillåtelse att, om så kräfdes,
anfalla Limeburgarne och söka slå dem, och därpå ingå
freden med Bremen. Regeringen anser för en olycka, om
ett krig skulle uppstå, den hoppas fältherren måtte i godo
kunna få en anständig uppgörelse till stånd. Skulle han
dock märka, att hans fiender afsågo ej blott att skydda
Bremen, utan att drifva Sverige ur Tyskland — detta om-
döme borde ej grundas på blotta förmodanden — finge
han efter hållet stort krigsråd och om han märkte deras
afsigt vara att anfalla, förekomma (»dass Prsevenire Spielen»)
limeburgarne och kasta dem öfver ända, innan de förenat
sig med kejsarens och andra allierades trupper. Det hela
borde således egentligen vara en försvarsåtgärd. Detta
bref affärdade regeringen efter mottagandet af fältherrens
underrättelser (22 Okt.) om ställningens farliga läge, liine-
burgarnes rörelser och kurfurstens skyndsamma uppbrott
från Cleve till Berlin. Bidragande orsaker till beslutets
fattande, torde varit underrättelsen, att freden med Ryss-
land ingåtts samt mottagandet af penningehjälp från Frank-
rike genom Pomponne2
). Nu behöfde emellertid fältherren
ej begagna sig af denna tillåtelse. Efter fredens ingående
kommo ock franske sändebudet Millet samt ett holländskt
’) Wr. t. Beger., Habenhausen 15 November. Samma dag för-
likningen underskrefs tog Wrangel brandenburgska sändebudet Le-
debur afsides ocb frågade honom, om det vore sannt, hvad som be-
rättades, att kurfurstens trupper voro stadda på marsch, v. Ledebur
svarade sig intet veta därom. v. Ledebur ocb 13eyer till kf. 17 Nov.
U. A. XII, 112.
2
) Reger. t. Wr. 7 Nov. Jämför Reger. t. Wr. 24 Nov. R. R.
R. P. (Bergenli.) 6 Nov. Rådsöfverläggningen visar regeringens om-
sorg att begränsa sin tillåtelse. Kanslern förevisade vid denna öfver-
läggning den vexel på 50,000 Rdr han erhållit af Pomponne. Wr. t.
Reger., Stade 23 Nov. — I rådet upplästes 30 Okt. ryske kommis-
sariernas bref samt kopia af traktaten med zaren. R. P. (Fr.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:45:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bremen/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free