Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska brev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag såg nog, att batterichefen var belåten; sedan
skjutningen var över, fick han för övrigt mottaga
många tacksägelser. Infanteristerna skulle gärna
ha velat ta oss alla i famn. Vid halvtiotiden på
kvällen skickade chefen mig att hämta ett batteri,
som hade stått stilla sedan middagen tio
kilometer från platsen, där vi voro. Jag begav mig
dit, men sade i förbifarten till hos ett
infanteriregemente för att tigga mig litet mat; jag hade
inte fått en bit i magen sedan kvällen förut; då de
sågo, att jag hörde till ett av de batterier, som så
briljant hade hjälpt dem ur klämman, kan du
inte tänka dig så vänliga de voro mot mig, de
kramade mina händer, kommo med biffstekar,
ris, vin, potatis, havre och hö åt min häst, och
presenterade mig för sina officerare.
Jag lyckades snart hinna upp mitt batteri, som
lyckligtvis var på återväg, och klockan tre på
morgonen voro vi framme vid samlingspunkten;
jag hade då suttit till häst i tjugufem timmar och
var så trött och sömnig, att jag var alldeles förbi.
På vägen hade vi påträffat en karl från ett batteri,
som körde framför oss, han var död, han hade
suttit och sovit och ramlat ner från sitt säte, ett
hjul hade strypt honom utan att någon av hans
kamrater, som också sovit, hade lagt märke till
hans försvinnande; vi togo upp honom och läto
begrava honom, det var vår enda förlust den
dagen. Det tyska artilleriet är ynkligt, så att man
tycker synd om det, till och med det grova, ty
det var ju med vår lilla »cigarr», som de lära kalla
den, som vi hade förstört, malt sönder till aska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
