Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°3
densen samt tackar äfven för de tillsända
prästmöteshand-lingarna — dryftar Brinkman de öfriga kandidaterna.
Strinnholm hade länge af Brinkman ansetts
själfskrifven till akademien; särskildt fann han »Svenska folkets
historia under konungarne af Vasaätten» vara ett
förträffligt arbete. »Berzelius vill för intet pris. Beskow och jag
hafva ännu helt nyligen varit ihop med honom.» — Bland
skalderna utom akademien stode naturligtvis Atterbom
främst, »en poetisk natur af stort värde» och äfven »som
människa ädel och älskvärd», men han hade tyvärr gjort
sig omöjlig. Grafström hade ju en nätt talang, men kunde
hvarken mäta sig med Atterbom eller Nicander. »Om
Ni-canders förhållande till gäld och brännvin vet jag
ingenting, men Beskow desto mer»; som skald syntes han också
hafva legat af sig och kunde nog icke lyckas få pluralitet.
Ijksom Beskow fann Brinkman — såsom han yttrade i ett
följande bref (af d. 13 juni) — Böttiger fullt så god som
Grafström. »Jag tror till och med, att Böttiger kommer
att gå längre, men nu i ögonblicket saknar han åtminstone
en sådan poetisk — svärfar som Franzén.» När Brinkman
skref dessa rader, kunde han icke ana, att Böttiger några
år senare skulle få till svärfar — Tegnér.
Mycken ovisshet rådde om dessa val. Geijer troddes —
skrifver Brinkman d. 27 juni — rösta på Atterbom och
Fryxell. För egen del ville Brinkman gärna hafva baron
G. F. Åkerhielm in i akademien. Han trodde dock nu,
att detta icke skulle lyckas, men om Agardh stod fast i
sitt beslut att rösta på honom, ville Brinkman följa med.
Vid valen, som skedde den 18 sept. 1837, blefvo
Strinnholm och Wingård samt Berzelius utsedda — den
sistnämndes motstånd undanröjdes bl. a. genom ett värdigt bref från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
