Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILPROBLEMET I DEN MODERNA KONSTEN ’ 9
säger Herrmann Muthesius i sin kända bok "Stilarkitektur
och byggnadskonst", "så barbariska till och med, att de ej
ägt sin motsvarighet, alltsedan de romerska
soldatkejsarna fört sitt förfallna världsrike och med det den
romerska kulturen till undergångens brant." Muthesius’
skildring är näppeligen överdriven. Det är
hyreskasernernas och den lösa konstens gyllene tid det är
fråga om. Den till makten komne borgarens och
industri-idkarens enda verkliga traktan var att bli rik, ty
penningen ensam gav socialt anseende. Men hemkulturen
sjönk i kapp med rikedomens och industriens tillväxt.
Den rike borgaren älskade att bo i hyrda våningar,
inredda av främmande människor med all möjlig opersonlig
lyx i de mest heterogena stilarter. Bildkonsten blev från
och med denna tid uteslutande en flyttbar grannlåt, aldrig
avsedd och beräknad för någon bestämd plats, men så
mycket bekvämare att föra med sig från ställe till ställe
eller att skicka jorden runt på utställningar. Borgaren
hade själv merendels intet personligt tycke i hithörande
frågor. Han kunde, som Muthesius säger, i viss mån
vänjas att förstå konst, men han ägde ingen förmåga att
skilja det äkta från det oäkta, det personligt skapade
från det maskin- och slentrianmässiga. Konst måste han
emellertid ha, även om det inte fanns någon jordmån
därför. Borgaren ville ju inte vara sämre än sin
föregångare, grandseigneuren. Därför bildades under
århundradet en dittills okänd mängd konstinstitutioner:
konsthistoriska lärostolar, konstakademier, teckningsskolor,
estetiska föreningar, museer, utställningspalats,
konstföreningar m. m. Allt naturligtvis i den lovliga avsikten
att riktigt hjälpa konsten på fötter i samhället. Men den
verkliga konstens hemlighet blev trots allt detta inte mer
tillgänglig för den stora publiken, som likväl plikttroget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
