Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stor glädje.
»Se, jag bådar eder stor glädje.»
Luk. 2: 10.
91te)1 nglahelsningen från höjden
aOj Klinge ljufligt i vårt tjäll,
Och till himlen stige fröjden
I den stilla juleqväll!
Vare Herren sjelf oss nära,
Han, som låg på krubbans strå,
Och må oss hans ringhet lära
Att bli ringa, att bli små!
Och ju mer vårt lif han blifver
Se, dess större blir vår frid!
Och den glädje, som han gifver,
Blir då vår till evig tid.
–-K<$»$4–
gestalt. Ärans konung låg i en krubba,
insvept i lindakläder, såsom ett spädt barn.
På slätten härutanför höllo herdarne om
natten vård öfver sina hjordar, då de fingo
höra englasången: Ära vare Gud i höjden
och frid på jorden, till menniskorna
välbehag. Uppför den der branta klippstigen
kommo de för att se den underbara synen.
Öfver den der bergsluttningen vandrade de
vise männen med sina håfvor af guld,
rökelse och myrrha för att hylla alla
hedningars tröst. (Hagg. 2: 8.) Då man står
i det i klippan uthuggna födelsekapellet,
samt betraktar silfverstjernan i golfvet och
läser orden: Här föddes Jesus Kristus af
jungfru Maria, kan äfven den kallaste och
känslolösaste åskådare knappt afhålla sig
från tårar.»
––––––-
Ett österländskt herberge.
^et är och har alltid varit brukligt i
österlandet att inrätta rasteställen för
resande, ett i hvar by, der de kunna
uppehålla sig öfver natten. Dessa
ställen ligga vanligtvis på omkring en mils
afstånd från hvarandra, så att det är lätt
att på en dag färdas emellan dem.
Sålunda utgjorde Betlehem första stationen
från Jerusalem på vägen till Egypten.
Skyldigheten och hedern att inrätta och
underhålla dessa herbergen tillkommer byns
scheik eller hufvudman, hvilken derför är
bemyndigad att uppbära en skatt af byns
invånare. Ibland utgöres ett sådant
raste-ställe endast af ett öppet fält, som blifvit
utstakadt och kringgärdadt med törnbuskar
till skydd mot tjufvar och vilda djur. Men
ofta låter en rik scheik uppföra en
ordentlig byggnad, hvarvid han antingen sjelf
bestrider kostnaden eller understödjes af
in-vånarnes arbete.
I herberget i Betlehem var det, som
Mi-kas profetia skulle uppfyllas: »Och du,
Betlehem Efrata, som liten är bland de
tusen i Juda, utaf dig skall mig den
komma, som i Israel en Herre vara skall,
hvil-kens utgång har varit af begynnelsen och
af evighet.» (Mich. 5: 2.)
En resande, som för några år sedan
besökte det heliga landet, skrifver om
Betlehem: »Här stå vi inför den tilldragelse,
hvars härlighet oändligt öfverstiger allt
annat. Det var här, som den evige Guden
beslöjade, dock uppenbarade sig i mennisko-
Hvem klappar?
ina kära barn», yttrade tant Emma
M1 en dag, i kretsen af några unga
vänner, »om jag skulle komma och
klappa på er dörr, månne I skullen vilja
öppna för mig?»
»Hur kan du sätta sådant i fråga, älskade
tant», utropade fyra ungdomliga röster på
en gång. »Vi skulle alla vara så glada att
få taga emot dig.»
»Jag önskade, att du måtte komma»,
utbrast Amelie, den äldsta af flickorna. »Jag
skulle sjelf öppna för dig och icke tillåta
någon annan att göra det.»
»Men skulle du först låta mig stå en
lång stund utanför och vänta?»
»Nej, du skulle icke behöfva vänta ett
ögonblick. Jag skulle skynda till dörren
så snart jag hörde ditt sakta klappande på
densamma.»
»Men kanske skulle du ändå bemöda dig
att icke höra och låta mig gå och komma,
dag från dag, utan att bedja mig träda in?»
»Jag tror icke, du skulle komma igen,
om vi behandlade dig så», inföll Maria.
»Ingen skulle väl vara så tålig.»
»Men kanske skullen I, om I fingen se
mig komma fram till stora dörren, bedja
mig gå in genom en sidodörr, emedan I
haden andra vänner hos er och blygdens,
att inför dessa erkänna er bekantskap med
mig?»
»Kära tant, huru skulle vi kunna blygas
för dig, du som alltid bevisat oss så
mycken kärlek? Jag vet icke hvad som kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
