- Project Runeberg -  Buffalo Bill den siste store gränskrigaren : Öfverste W. F. Cody's lefnadsöden /
75

(1918) [MARC] Author: Helen Wetmore Cody Translator: Karin Jensen - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men Will kom aldrig så långt som till guldfälten.
Nästan den förste person han råkade på Julesbergs gator var
George Chrisman, som också han varit vagnförman hos
Russell, Majors & Waddell. Will hade blifvit mycket bekant
med Chrisman under de talrika expeditioner han varit med
om för firmans räkning.

Denne man bodde för tillfället i Julesberg, där han var
anställd som agent för den under bildning varande Pony
Express-linien. Denna linie var ett företag af firman Russell,
Majors & Waddell. Herr Russell sammanträffade i
Washington med senatorn från Kalifornien. Denne sistnämnde visste
att en speditörfirma västerut insatt en daglig diligenstur
mellan Missourifloden och Sacramento, och han framhöll för
herr Russell önskvärdheten af, att en ponyexpresslinie
inrättades längs samma route. Det fanns redan en linie, känd
under namnet Butterfieldlinien, men den gjorde stora
omvägar och drog en tid af allra minst tre veckor.

Herr Russell framlade förslaget för sina kompanjoner.
De voro ej hågade därför, enär de voro öfvertygade om, att
företaget endast komme att gå med förlust, men den äldste
delägaren i firman påyrkade saken så starkt, att de samtyckte
till att göra ett försök, detta uteslutande till fördel för
allmänheten, utan afseende på någon vinst för egen räkning.
De begagnade sig af de diligensstationer, som redan funnos
i ordning; det behöfdes sålunda endast omkring två
månader för att sätta det nya företaget i gång.

Ryttarne fingo 120 — 125 dollars i månaden, men de
gjorde sig också verkligen förtjänta af denna höga aflöning.
För att kunna härda ut med strapatserna måste de vara i
besittning af stor fysisk styrka och uthållighet; de måste
dessutom äga lugn och sinnesnärvaro och aldrig bli rådlösa.
Deras lif sväfvade i ständig fara, och de måste förbinda sig
att uträtta dubbla arbetet, för den händelse kamraten, som
skulle aflösa dem, gjorts arbetsoduglig af indianer eller
stråt-röfvare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buffalo/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free