Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läffler, L. Fr. Bidrag till tolkningen av Tune-stenens runinskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 TUNE- STENENS RUNINSKRIFT.
L. FR. LÄFFLER.
Jag ser i sijoster en superlativ av en adjektivstam sija-, förgerm.
sejo- (med ij av ej jfr ij av sj ock ii av ei ; se Noreen, Urgerm . judlära § 6).
Vad detta adjektiv betyder finner man dels genom jämförelse med
ett i de fornfrisiska lagarna bevarat svagt maskulint substantiv, dels genom
granskning av dess bildning ock för övrigt av satssammanhanget.
Det ffris. ordet är sia, för vilket Richthofen, Altfriesisches Wörterbuch,
anger två betydelser: 1 ) » sprosse , nachkomme, grad der ver-
wandtschaft (?) » , 2 ) » genosse (?) » . I betydelsen 1 ) nyttjas det i uttryck
som sin thredda sia, » sein urenkel » (R), väl egentligen hans tredje
avkomling, d. v. s. avkomling i tredje led, samt i uttrycket inna thene
thredda sia kemin, m. fl. liknande, där sia fått betydelsen släktled.
Denna betydelseövergång beror därpå, att man tänkt sig den enskilde
ättlingen såsom ett led i släkten, hans son som ett nytt led, o . s. v.
Alldeles samma betydelseövergång föreligger i fsv. , där nipiar, plur. ,
ättlingar, också betyder släktled , nämligen i de bekanta uttrycken
nipium nær ok knæm kunnugher, nipium næster ok knæm kunnaster,
nipum næster ok kyni kunnaster¹). - I betydelsen 2) nyttjas sia dels =
det latinska conjudices, bisittare i rätten (egentl. kamrater till rät-
tens ordförande, gretman), dels i uttrycket mit sameneda syem, med
1 Jag anser nämligen, att Rydqvist har rätt, då han (Sv. Spr. Lagar, II: 44) hänför dessa
former nipium, niðum till mask. subst. nipi (el. niper?), frände. Schlyter påstår visserligen,
under anförande av den haltande översättningen " nära eller närmast i slägtingar 1. till
slägtingar", att detta är oriktigt (Ordb. s. 802), ock hänför dem till nip, f., släkt , med
översättning "nära 1. närmast i slägt" (Ordb. s. 460). Den besvärande pluralformen tror
sig Schlyter komma ifrån genom yttrandet om nipium : " d [etta] o [rd] , såsom många andra,
sättes i dat. pl. i st. f. sing." Ock K. Siljestrand (Ordböjn. i VmL. , I: 110), anser, under
anförande av den bättre översättningen släktled , att Schlyter " utan tvifvel har rätt". Såsom
åvan påpekats, är emellertid betydelseövergången från ättlingar till släktled helt naturlig,
medan däremot den från släkter till släktled skulle förutsätta något så stridande mot forn-
germansk rättsåskådning, som att varje generation ättlingar i en ätt skulle betraktas som en
släkt för sig, flere generationer såsom släkter ock dessa sedan såsom led av den ursprungliga
ätten! Ty endast genom en sådan uppfattning synes man kunna komma från betydelsen
släkter till den av släktled. Av de åvan upptagna 3 uttrycken ha de 2 första att upp-
visa 2 parallelismer : nära el. närmast i släktleden ock (mäst) besläktad i släktleden;
i det tredje åter kompletterar den senare hälvten den förra : närmast i släktleden ock
mäst besläktad i släkten (obs. kyni, sing. !).
-
Tillägg (vid korrekturläsningen). Ebbe Hertzberg har benäget påpekat för mig, att
min uppfattning av fsv. nipium får ett kraftigt stöd av bruket av maðr, maper i betydelsen
släktled i de fno. och fsv. lagarna. Så heter det i fno. koma mannum meðal (Jons
Kristenr. kap. 47 ), uppräkna mellankommande släktled , nærmeirr en fimta manne
(Gul. kap. 235), o. s. v., i fsv. innan pripia mans, a pripia man, o . s. v., af Schlyter i
Ordb. öfversatta med innan el. i tredje led. Hertzberg tillägger: "Naar man paa denne
maade brugte det mere neutrale maðr, maatte det ju ligge endnu nærmere at bruge nipi,
der allerede i sig selv betegnede beslægthed.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
