Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arpi, R. Till »Grágás»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till " Grágás ” .
V. Finsen : Grágás [Konungsbók] I: 1 , Khn 1852 sid. 23 r. 9 ff.
>>Scalat maþr eiga fé öborit . ef mar a fe o borit . oc letr o merkt ganga» .
til þess at hann trvir aþat heldr enn a annat fe . epa ferr mep hindr vitni
neccvers kyns . oc varpar honum fiorbavgs carp. » Detta finnes även med
nästan alldeles samma ordalydelse såväl i Grágás Staðarhólsbók (Khn 1879
sid. 27) som i Grágás Skálholtsbók (Khn 1883 sid. 25 ). Det översättes
av Finsen (Grágás II: 1 , Khn 1870 sid. 22) : »Ei skal man eie Fæ, der
ikke er blevet mærket ; dersom en Mand eier Fæ, som ei er blevet mær-
ket, og lader det gaae umærket, fordi han troer mere paa det, end andet
Fæ , eller han farer med nogen Slags Overtro, da gjælder det ham Fjör-
baugsgaard.» Denna översättning av óborinn lämnas redan i Björn Hal-
dorsens Lexicon 1814 (II sid. 120) : » Óborin ..... siges om ……….. Kreature,
som ikke ere mærkede. » Th. Möbius : Altnord. Glossar, Leipzig 1866 sid.
464 har: »úborinn .. non latus in : fé úborit (näml. undir mark) pecus
sub signum nondum latum, noch nicht gezeichnet. »
an-
För att óborit här skulle betyda »omärkt», förutsättes ett talesätt
>>bera undir mark » (vilket Möbius a. st. också¸ ehuru utan sitat
jer) äller liknande. Men då något sådant icke, så vitt jag vet, förekåm-
mer vare sig i Grágás äller i de islänska ordböcker ock den islänska
literatur, jag tjänner till, förefaller det mig något vågat att, om icke ett
dylikt brukligt talesätt påvisas, antaga denna tålkning. Vidare vill jag
framhålla, att, om óborit här betyder »omärkt », det blir en vidsjeplig tro
på kreaturet endast för att det är omärkt , mot vilken bestämmelsen
är riktad. Då jag emellertid utom detta ställe i Grágás icke funnit några
spår av en sådan vidsjeplig tro, men väl av en, som talar för en annan
tålkning av oborit, torde denna vara att föredraga. Den är i islänska ord-
böcker ock även äljest, så vitt jag vet, endast anjiven av E. Jonsson : Oldn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
