Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT. 53
189 f
. 193. 197. Berl. monatsber. 1879, 682. Maitr. S. Einl. XIV. Här
endast några ord om de etymologiska förhållandena.
För det första kan jag icke med Leumann a. st. anse det som så
själfklart, att, emedan i ursprungligt inljud s skulle uppträda som ș, ku-
vore att aflösa som ett prefix. Ty de växlande formerna i öfrigt göra det
antagligt, att vi här ha att göra med dialekt- eller prakritiska former. Må-
ste vi tillskrifva växlingen mellan t och den sådan invärkan, så ser jag
inte, hvarför man ej kan och bör till och med som det naturligaste antaga,
att si st. f. beror på att formen är prakritisk. Om förekomsten af pra-
kritismer i vediska texter, som jag tänker behandla utförligare i annat
sammanhang, kan man se Weber Vajas. sanhitæ spee. II, 204 ff. = Ind.
st. II, 110 f. samt ibid. II, 87 n. (jfr äfven Ind. st. IV, 271 f. Pratijña-
s. 80 f.). Benfey Ved. u. verw. 45 ff. 101 ff. 133 f. Muir OST. II, 129 ff.
Zachariæ Beitr. z. ind . lexikogr. 53 n. 2 . Winternitz Hochzeitsritual
13 ff. Bühler WZ. I, 3. II, 83. III , 236. 345 f.
myth. I, 89. E. Kuhn Pali-gr. 26. 33. 36. 38 ff.
60 ff. o. a. Betänker man nu, att endera formen , med
vara sanskritisk, formen med d uppträder i Kath . , den med i MS. , som
med all säkerhet var hemma på och omkring Guzerat, d. v. s. i pali- och
paiçaci-området, så lutar, synes det mig, vågskålen för det antagandet, att
*kus(i)d- betecknar den äkta sanskritformen. Derför talar också pal . ko-
sajja indolence, sloth’, i det närmaste buddh . s. kausidya-, för så
Hillebrandt Ved.
Franke BB. XVII ,
eller d, måste
vida man öfver hufvud anser, att de ifrågavarande namnen sammanhänga
med kúsida- n. ’ ocker’ . Detta synes troligt derför att äfven i pali före-
kommer formen med t i kusita- ’ slothful, inert, indolent’ (jfr E. Kuhn 40.
E. Müller 38). Jag antager sålunda, att vi för de vediska texterna MS.
och Kath . ha att antaga dialektformer *kusida- och, med skärpning af d
till t, kusita-. Som sanskritisk grundform torde sålunda * kuşida- få an-
sättas.
Kusitayi, -dāyi uppträder som en kvinlig demon spec. MS . II, 1 , 12
( Kath. 10, 5) i en legend om Vamadeva ’ . I denna legend har Kusi-
tayi tydligen något att göra med elden och man kunde på den grund för-
moda, att i ordet för hindun fans en anklang till ord, som betydde ’brinna’,
1 " Vāmadēva och Kusitayi ingingo en täfling med hvarandra ; Kusitāyi skar sönder
tistelstången på Vämadēva’s vagn ; hon hoppade fram med orden : ’jag skall skära sönder
oket eller tistelstången’, han betraktade den i eldbäckenet befintliga elden, han siade denna
sang; flamman dref henne bort med sin glöd, hon brinnande af lågan dök ned i en sjö, denna
just Käusita-sjön, rakshas dref han bort dermed, derför drifver manjust bort rakshas härmed."
Kausita dessutom nämnd Man. grhy. s. I, 6. Kōsida Kath. 10, 5 felaktigt för Kausida-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
