Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING. 133
berget till det ställe, där konungen stod, stöter han ned stafven, hoppar
upp i luften och låter skidorna löpa undan. Därpå griper han i konungens
kappa (Hann þreif í skikkju konúngs), men denne böjer ned hufvudet och
vränger (
steypir) af sig kappan. Heming störtar då nedför berget. (Icel
S. I, s. 357) .
Detta moment finnes bevaradt äfven i de båda visorna:
GA, v. 70-71 :
Geyti legði skíðir á,
hann rann for Hornið háa,
so treiv hann í kongins skikkju,
hans liv stóð tá i váða.
Hann kom niður í bergskorar.
Norska visan, Bugge, v. 16
(A, v. 13 ; B, v. 27) :
Hemingjen rende Snarafjöddi,
saa ski’i skradd paa snjór ;
han treiv i kungens akslebein
saa nasanne gruvla í jór. ¹
I afseende på uttryckssätt står GA närmare Hem. þ. , än norska visan gör,
ja delvis öfverenstämmer GA ord för ord med Hem. p.
Sedan det i Hem. p. berättats, huru Odd, som tog Hemings parti, af
konungen hotades med att få dela Hemings öde, men på Halldors förbön
straffades med landsförvisning till hvilket ingen motsvarighet finnes i
visorna öfvergår sagan till att redogöra för Hemings öde, Då han
störtade utför berget, fastnade duken, som han fått af Odd, uti en utskju-
tande sten (bergsnös), och Heming blef hängande medvetslös. Sedan han
hämtat sig, lofvade han att skifta sin egendom i tre delar, en åt den
helige konung Olof, en åt pilgrimer och fattiga, en åt den helige Stefan,
hvilken del han skulle öfverlämna åt Odd. Själf skulle han draga söderut
till den helige Petrus, om han räddades. Han bad till Gud, att han finge
utkräfva hämd på konungen (at ek megajafnnær staddr vera dauda Haralds
konúngs, sem hann þóttist nú minum dauða, Icel. S. I, s . 358) . Då får
han i mörkret se ett ljus och en man, som gick till honom utefter berget,
och denne drog honom upp på berget till sig. Räddaren sade sig vara
den helige Olof och kommen för att rädda Heming, men han uppmanade
denne att fullgöra sina löften samt bland okända kalla sig Leifr², medan
konung Harald lefde. Då skulle hans önskan uppfyllas att få vara när-
varande vid konungens död, men icke skulle han väl löna honom, om han
toge någon del däri (Veitast mun þèr þat, er þú baðst, at þú skallt nær
1 gruvla, enl. Bugge : rota, skrapa. B har lin. 3 : havið (spetsen af skidan, enl. Land-
stad) tók kongin i axlebeini; men detta ger ej så god mening och stämmer ej med Hem. þ.
och GA.
2 I Sex söguþættir skulle han kalla sig Bæjarleifr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
