Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 2. Sueigðer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL. 203
uppfattningarna av stället, vilka nästan alla gå därpå ut, att Sueigder här
är ett namn på Oden, äro samtliga vederlagda av Gislason a. st., s . 201
ff. Men G:s egen förklaring kann jag endast till minsta delen godtjänna ;
nämligen så till vida att jag i likhet med honom anser namnet här vara
detsamma som i Yt. Men då G. vidare anser, att sagokungens namn
kann hava brukats synonymt med »herkonungr» i allmänhet, att därför
Sueigðess salr är sjöldbårj » ock S-s salbrigðande sjöldbårjbrytare » , så är
allt detta ohållbart. Vi veta nämligen alls icke, om S. var någon »her-
konungr» , åtminstone av den betydelse att hans namn kunde såsom Na-
poleons i våra dagar användas appellativiskt för att beteckna en fälthärre.
Ock vidare är brigda icke uppvisat i betydelsen >rumpere» , som G. tilläg-
ger detsamma. Det betyder väl här som annars lägga rättsligt beslag
på något, som med orätt blivit en avhänt» . Sal- kann här betyda >>hem-
vist såsom t. ex. i Volosp. 5 sól þat ne visse, huar hon sale átte » ock i
salkynne (
jfr got. saljan vistas), men snarare har det väl den ännu ursprung-
ligare bet. »land, jord» (jfr betydelseutvecklingen heimr >hem), som jag an-
ser det äga i salar steinn Volosp. 4 ock 14, »nú skínn sól í sali» Alvíssm.
35, salpak himlen» , Skíringssalr namn på ett distrikt (Tjolling socken),
fsv. Sala (
jfr namn som Iordha. Landa), Salista (
jfr Iordhasta) ock kannsje
isl. Uppsaler (
jfr Upplond) ; jfr vidare fsl. selo gård ock lat. solum mark.
Jag översätter sålunda : » den som äger att lägga beslag på S-s land »
äller >> hemvist», d. v. s . södra Sverge (se nedan s. 224) ; ock jag erinrar
om prosautläggningen, som Snorre annars skulle ha gripit ur luften, ehuru
han uppjer Guttormr såsom sagesman. Stället förutsätter sålunda Yt:s
Sveigder-saga såsom bekant.
>
Vad denna ursprungligen haft för innebörd, därom få vi en aning
jenom namnets etymon. Något antagligt sådant är mig veterligt icke
hittills framställt, churu det rätta tyckes ligga ganska nära. Şåsom løgder
>stingare» , värja förhåller sig til leggia, skygder »refläktor », spegelblank
klinga till skyggua o. s. v., så ock sueigder till sueigiask böja sig, sjunka
(t. e. hugr sueigdesk modet sjönk) , vadan det betyder »den sjunkande »
>
(
jfr med transitiv bet. bog-sueiger o. d.). Sveigder är den nedgående solen,
som försvinner i bärjets salar. Att en dylik myt är sagans upprinnelse,
därpå tyda nämligen även följande omständigheter :
1) Snorre uppjer i sin prosaframställning, att S. försvann >>um kveldit
eptir (eksaktare vore » við », jfr 2 nedan) sólarfall» , något som, i förbigå-
ende sagt, icke framgår av stråfen äller Hist. Norv. utan måste hava häm-
tats från den muntliga traditsjonen, sådan den (med eller utan anslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
