Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 3. Vanlande, Vísburr, Agne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. NOREEN. 217
MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL.
Vanlande-Visbur- ock Agne-sagorna, har man icke kåmmit att märka.
Jag anser detta klart framgå av följande omständigheter :
1) Namnlikheten Vanlande : Vaninge Skírn. 37, Vananiðr o. s. v.
2) Om Visburr »den vise sånen» (icke »temple keeper » Vigfusson
a. st.) också icke kann uppvisas som namn på Freyr, så vore det dåck
ett passande sådant. Det förutsätter nämligen samma tankegång, som
låter Nigrðr i Skírn. I kalla sin sån enn fróde afe »den kunskapsrike man-
nen » . Freyr var således värkligen Nigros »vise sån» .
3) Drífa ock Skiplf tillhöra Fornióts ätt liksom Geror, dåttern av
Fornióts-sånen Gymer. Märk jämväl, att Gerðs broder, enligt vad allmänt
antas, är Bele, jenit. Belia, hörande till belia »ryta, tjuta , således en
passande anförvant till Káre, vind(kår)en.
>>
4) Gerdr betecknar urspr. samma naturfenomen som Skiolf, nämligen
nårrsjenet. Denna åsikt har redan för länge sedan uttalats ock tillbaka-
visas av Lüning (Edda s. 78) utan ejäntliga själ. Att hon har sin boning
nårrut, säges Sn . E. I, 120, ty Freyr » leit í norðr ætt » , då han fick se
hänne. Om hännes utseende heter det (a. st.), att allir heimar birtuz af
henni » äller ännu kraftigare i Skírn . 6 : » armar lysto ok af þaðan alt lopt
ok logr», en förträfflig bild för nårrsjensflammornas famlande uppåt himla-
valvet. Själva namnet idäntifierar jag med got. gards, som är i-stam (!)
ock alltså bör motsvaras av isl. gerðr, liksom gasts av gestr, sais av
sar o. s. v. Sammanblandning med ord av typen piudangardi (
haipi
isl. heidr o. d.) föranleder sedan ombyte av jenus ock deklinatsjon. Det
betyder sålunda urspr. » gården » , ett namn som ju än i dag användes om
liknande företeelser på himlen (mångårdar o . d.). Att den vafrloge (jfr
eikenn fúrr »rasande eld » Skírn. 18), som omjer Gerðs bårj, syftar på
nårrsjensflammorna, har redan E. H. Meyer (Germ. Myth. s . 88 f
. ) an-
märkt, dåck utan att därav draga de nödiga konsekvänserna.
5) Agne dödar Skiqlfs fader ock tillfångatager hännes broder. Freyr
kallas åfta Belia bane, ock Geror kallar honom i Skírn. 16 minn brócorbane.
6) Visbur »gaf gullmen» åt sin maka, Vanlande är likaså › menglotoðr » .
Freyr däremot kunde äj längre sjänka gullmen at mundi » , sedan hals-
bandet knutits vid Freyia. I stället måste han tjöpa sin hustru för sitt
jyllene svärd, enligt vad Lokas . 42 upplyser : »golle keypta lézto Gymess
dóttor ok selder þitt suá suerð » , vilket således icke sjänktes åt den ännu
icke såsom självständig mytfigur eksisterande vännen ock tjänaren Skírner.
7) Denna gåva bringar jivaren döden . Agne dödas med halsbandet,
Vanlande-Visbur med anledning därav. Att Freyr faller för sitt eget svärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
