Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Operans första män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man ville nu våga att organisera ett skådespel,
som helt och hållet rörde sig på musikalisk grund.
Men för att äfven behandla dialogen musikaliskt,
felades recitativet. Också detta uppfanns inom nämde
sällskap, år 1600, och förnämligast var det en
florentinsk sångare och komponist, Iacopo Peri, som i
dess behandling utmärkte sig. Den pietet man
hyste för grekerna, var emellertid så stor, att man, för
alt i möjligaste mån söka likna detta ideal, ur de
första operaförsöken nästan alldeles uteslöt melodisk
eller ariös sång, ehuru den redan med bifall varit
försökt, och nästan blott använde recitativer och körer.
Nu felades, för att framkalla operan i
verklig-heten, endast ett passande poem. Ett sådant erhölls
uti pastoralpjesen Dafne, som komponerades af Peri.
Det uppfördes 1597 i ett enskildt hus, på
föranstaltande af det sällskap vi omnämnt, och väckte stort
uppseende. Orkestern bestod härvid af en flygel,
en Chitarone (stor cithra), en Viola da gamba och
ett par flöjter. I Tyskland komponerades samma
pjes, sedan den öfversatts, af den förut omnämnde
Heinrich Schiitz i Dresden. Annu större framgång
hade operan Euridice, som serskildt komponerades
både af Peri och Caccini; den är det första större
operaförsök, samt öppnade banan för denna
musikart. Vid en större festlighet vid florentinska hofvet,
med anledning af Henrik IV» förmälning med Maria
de Medici, år 1600, uppfördes denna opera för första
gången. Man finner här redan ett stegradt
användande af de medel som funnos för handen: dialogen
är från böljan till slut behandlad i recitativform, med
inblandande af smärre körer eller madrigaler. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
