Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Den stora franska operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men sina egentliga triumfer firade han på Opéra-
comique, for hvilken han skapat en stor repertoir,
som den liflige 80-åringen ännu fortfar att öka med
spirituella produkter.
^ Till hans arbeten för denna scen — bland hvil-
ka ”le Ma^on”, ”Fra Diavolo” m. fl. ej lära vara okän-
da for någon — återkomma vi vid betraktandet
af den komiska operan.
Afven Rossini hade öfvergifvit sitt lätta kolora-
turmaner, för att tillegna sig den franska stilen, oeh
redan före ”den Stummas” framträdande uppfört sin
Stege de Corinthe och sin för den franska operan
omarbetade Motse en Egypte. Ar 1829 framträdde
han på Académie royale med sitt mästerverk GhiiU
laume Tett, hvari han med sällsynt genialitet sam-
mansmälte italiensk vokaleffekt med tysk gedigenhet
och fransk karakteristik — egentligast i verkets bå-
da första akter; de båda sista äro svagare. ”Tell”
har s.edan dess blifvit en stående repertoirpjes på
alla ’större operateatrar i Europa, ebUruden i böljan,
oeh egentligen till följd af sin svaga librett, ej
frambragte den väntade sensationen.
Med ”Tell” tystnade Rossinis dramatiska sång-
mö. Dock dröjde det ej länge, förrän en ny epok-
man uppträdde, som länge lyckats uppehålla stora
operans glans: det var Giacomo Meyerbeer, som med
sin ”Robert le Diable” på en gång gjorde sitt namn
europeiskt och sig sjelf till den stora europeiska ope-
rans beherrskare.
Det var forst i det sista stadiet af sin bana, som
Meyerbeer lyckades uppnå denna punkt, och det er-
fordrades hos honom (likasom hos Gluck, Spontini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
