Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NÅGRA ORD OM LAPPLANDS KOLONISATION.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oanvända. Det gör ett rent af vemodigt intryck, då man med
den nybyggda inlandsbanan mil efter mil reser förbi ödemarker
af den bördigaste svartjord på ler- och kalkgrund. Och det
vemodiga i denna sak stegras ytterligare, då man vet, att en stor
del af denna jord är för oberäknelig framtid afstängd genom
trävaruindustriens onaturliga utveckling i Norrland. Detta
silurområde sträcker en kil ända upp i Lappmarken genom Dorotea
och den stora Vilhelmina socken.
Tillåter klimatet jordbruks bedrivande? På denna fråga
svarar Robert Mörner i »Utvecklingslinier för Norrlands
jordbruk» bl. a. följande: »Norrlands högsommartemperatur skiljer
sig föga från södra Sveriges. Juli månads medeltemperatur är
för Haparanda precis densamma som för Ystad, + 15 à 16°,
för östra Jämtland densamma som för t. ex. Eksjö i Småland,
+ 14 à 15°, för Östersundstrakten endast 1° och för västra
Jämtland nedom fjällgränsen endast 2 ° lägre än denna småländska
temperatur. Men den varma årstidens längd är, som vi veta,
åtskilligt kortare i Norrland än söderut. Men denna brist, som
vidlåder det norrländska klimatet med afseende på sommarens
längd, motväges af den rikedom pä ljus, som naturen här slösar
med. Det finnes nämligen en hel mängd växter, som äro
synnerligen måttliga i sina fordringar på värme, och för hvilka
ljuset spelar större roll än värmen. Det är sådana växter, hvilka
icke odlas för frukternas skull, utan för att gifva stor masskörd.
Den lifsprocess, kolsyreassimilationen, hvarigenom växterna öka
sin massa, kan endast fortgå vid ljus, hvaremot den kräfver
ringa värme, och dess resultat blir bäst vid måttlig värmegrad.»
— I »Geografiska eröfringar» skrifver Emil Svensén : »Med en
tviflande skakning på hufvudet skådar kanske mången ut från
sitt kupéfönster öfver de trädlösa ödemarkerna ofvanom
polcirkeln, när talet går om att lägga dem under odlingens välde.
Men man må då blott besinna, att här ej kan bli fråga om en
odling efter sydländskt mönster. Nybyggaren från det nedre
landet får en gång för alla finna sig i att byta om vanor och
föreställningar, när han drager upp mot norr. Sädesodlingen
måste där för honom blifva en bisak, under det att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
