Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - UR EN LAPPMARKSSOCKENS KRÖNIKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle ha blivit ihågkomna. Undersökning föranstaltades, och
därvid uppträdde en medlem av undsättningskommittén,
sockenfullmäktigen Zakris Rådal, och tillkännagav, det han redan vid
fördelningen utfäst sig att instundande höst till socknens fattiga
återbära de två tunnor han i behovets stund erhållit. Utom
honom var det inte mindre än sju personer, som ansågos böra
återbetala, vad de fått.
När man nu en gång börjat bli van att få hjälp, var man
benägen att fortsätta på den vägen, och så går man nästan år
efter år in till K. B:de med begäran om understöd i säd eller
pengar. 1855 kom åter förfrågan, huruvida man behövde någon
undsättning i anseende till klen årsväxt. Man förklarade sig
tacksam, om man kunde få något understöd utan
återbetalningsskyldighet. Följande år, 1856, blev total missväxt. Man beslöt
då begära ett räntefritt lån på 2000 r:dr r:gs, men fick till svar, att
man kunde få det endast mot gemensam borgen av socknen.
På sådana villkor ville man intet lån ha, utan hellre en större
summa av allmänna medel utan återbetalningsskyldighet. Man
fick också 1500 r:dr. På 1860-talet fick socknen ävenledes flera
gånger dels lån att återbetalas på tre år, dels understöd utan
betalningsskyldighet. Men med betalningen av lånen gick det
långsamt. Resultatet av allt blev, att socknen så småningom
råkade få ganska dåliga affärer. Hjälpen torde väl i de flesta
fall ha varit nödvändig, men troligt är också, att många skulle
ha kunnat reda sig igenom svårigheterna på egen hand, om
det ej funnits så goda tillfällen att få understöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
