Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJÄLLETS BLOMMA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och äfven mig dess saga
I själen tjusat har —
Att idealen hinna
Mot fjällets topp jag far.
Jag klättrar öfver stupen
Längs utmed bergets kam,
Och stundom långt ur fjärran
Ses blomman skymta fram.
Jag ingen fara fruktar,
Ej mödor och besvär;
Men hur jag blomman söker,
Ej finns hon, där jag är.
Det går med mig som andra;
Jag idealet ser,
Men när jag nuet hinner,
Som förr det fjärran ler.
Så är den gamla saga,
som aldrig ändats än,
Ty släkte efter släkte
Hon ny står upp igen.
Förgäfves, ack, förgäfves
I tidens dunkla land
Vi söka idealen —
Det är från himlens strand,
Som de ur jordens dimmor
Huldt mot vårt öga le,
Att vi ur tidens fjärran
Må mot Guds klarhet se.
V Vallberg.
 |
| Midnattssol. Fot. H. Westeson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
