Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om lappmarksbons läsning och lappmarkslitteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är gott om. mil i Lappmarken. Många mil till närmaste
granne och by i tusen och åter tusentals fall. Ännu längre
måhända till en själsfrände, med vilken man kan hava ett
givande tankeutbyte.
Då har man läsningen att tillgå såsom ett väsentligt
livsmedel. Visserligen äro de goda, rikt givande böckerna rätt
så dyra att skaffa sig. Men det är den fördelen med dessa
dyra vänner, att de förbliva bo- och trofasta. De förlöpa
och förtala oss ej. Följaktligen hänger sig gärna den
inflyttade lappmarksbon av hela sin själ åt läsning och studier.
Den infödde lappmarksbon själv har i huvudsak samma
skäl att andraga för sin läsning, om han alls har lust därtill,
ty därom kan nog vara tu tal. Hur många belästa och
lärda män har väl Lappmarken fostrat? Nästan alla poster
i Lappmarken, till vilka en högre utbildning fordras, än den
folkskolan ger, besättas av män söderifrån. Det långa
avståndet från högre skolor, den allmänna fattigdomen och
landets behov framför allt av starka, »härdade kroppar eller
m. a. o. större vinst av järn- än hjärnarbetare har gjort sitt
till. ingen äresjuka finnes heller, skulle en lappmarksbo
kunna tillfoga. Men läs- och studielust behöver ju ej vara
lika med äresjuka eller högmod. Den som ej odlar sina
andliga anlag och ej riktar sin inre värld blir först
därigenom en riktig fattiglapp och får en sjuka, som kan bliva
lika ödesdiger som den förmenta äresjukan. De i allmänhet
så goda familjeförhållandena kan man ju också peka på som en
orsak till att de unga ej genom läsning eller studier söka
sig ut från hemmet. Gärna kunde de hänvisa till sångens
ord: »I vinterkvällens slutna krets vid muntra brasans sken
ses kärlek mildra skämtets spets och sprida fröjd så ren.»
Detta länder lappmarksbon till heder. Dock, hur lätt tryta
ej samtalsämnena i dessa ödemarker under de många långa
vinterkvällarna för att ej säga dagarna, då blott ett par timmars
utarbete kan utföras av männen. Hemslöjden har heller ej
samma omfattning nu som fordom, vad männen beträffar.
Synes framställningen av den infödde lappmarksbons läs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
