Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 814. Väg- och gatubeläggningar
814:2
kraftig solbestrålning, emedan blåsbildning då uppstår i beläggningen, beroende
på gasbildning mellan gjutasfalt och betong. Ett gasutjämnande mellanskikt av
t. ex. öppen asfaltbetong bör i så fall inläggas för att hindra dylik blåsbildning.
Enär gjutasfalten är den enda asfaltbeläggning som är gastät, finnes icke risk för
blåsbildning vid andra typer av asfaltbeläggningar. Gjutasfalt användes såsom
gatubeläggning i storstäder, vanligen då antalet fordon överstiger ca 2000 per
dygn. Stundom användes den som beläggning på broar. Vid industribyggnader
användes den ofta som golvbeläggning. Gjutasfalten kräver vid tillverkning,
transport och utläggning ett större antal man än andra bituminösa beläggningar. Den
blir därigenom dyrbar att utföra och anländes numera i minskad utsträckning
som gatubeläggning. I vissa fall kan det vara en fördel att använda gjutasfalt
t. ex. då komprimering genom vältning ej går att utföra. Så är ofta fallet inne
på gårdar eller på tak. Gjutasfalt kan även utföras vintertid, då andra bituminösa
beläggningar eller betong knappast kan ifrågakomma.
: 237 Stampasfalt
Stampasfalt består av asfalthaltig kalksten, stundom anrikad med asfalt.
Beläggningen användes tidigare i stor utsträckning i kontinentens storstäder på grund
av sin stora slitstyrka. Enär kalkstenen gör beläggningen slirig omedelbart efter
regnväder, utföres den iclce numera utan har i stor utsträckning ersatts med andra
asfaltbeläggningar.
:3 Gatstensbeläggningar
: 31 Fältsten
Fältsten utfördes i äldre tider av runda stenar med 10—15 cm diameter, som sattes
i starkt bindande grus. Denna beläggning, som ger en mycket ojämn yta, användes
numera endast där man ur arkitektonisk synpunkt önskar ett ålderdomligt
utseende hos beläggningen, i
: 32 Storgatsten
Storgatsten benämnes även tuktad sten.
: 321 Kvalitetsfordringar
Stenen skall vara av god och slitstark granit eller likvärdig bergart utan slag och
släppor. Kvartsrand eller barkyta får icke förekomma i koppytan. Alla stenar
skola ha någorlunda likartad färg. Stenen är standardiserad och indelas enl. SIS
i tre klasser (SVS-1):
Storgatsten A. Koppytan skall vara plan och rektangulär med skarpa hörn och
raka kanter. På koppytan får icke förekomma större höjdskillnad mellan
förhöjningar och fördjupningar än 0,7 cm. Sidorna skola vara jämna utan förhöjningar.
Stenarna skola kunna sättas tätt och säkert intill varandra, så att dagfogen mellan
två stenar blir högst 1 cm. Rotytan skall vara parallell med koppytan. Rotytans
bredd och längd får vara högst 2 cm mindre än motsvarande mått på koppytan,
dock kan för stenar över 20 cm längd rotytans längd vara 3 cm kortare än
koppytans.
Storgatsten B. Koppytan skall vara plan och rektangulär med skarpa hörn och
raka kanter. På koppytan får icke förekomma större höjdskillnad mellan
förhöjningar och fördjupningar än 1 cm. Sidorna skola vara jämna. Stenarna skola kunna
sättas så tätt intill varandra, att dagfogen mellan två stenar blir högst 1,5 cm.
Rotytan skall vara någorlunda parallell med koppytan. Rotytans bredd får för
storgatsten B 1 och B 2 vara högst 3 cm och för storgatsten B 3 högst 2 cm mindre
än motsvarande mått i koppytan. Rotytans längd får vara högst 3 cm mindre än
motsvarande mått i koppytan, dock kan för stenar av över 20 cm längd rotytans
längd vara 4 cm kortare än koppytans.
Storgatsten C. Koppytan skall vara någorlunda plan och rektangulär med
någorlunda skarpa hörn och raka kanter. Å koppytan får icke förekomma större
höjdskillnad mellan förhöjningar och fördjupningar än 1,5 cm. Sidorna skola vara
någorlunda jämna. Stenarna skola kunna sättas så tätt intill varandra, att dag-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
