Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852:2
Avd. 85. KOMMUNALTEKNIK
Utföres beläggningen med gatsten, böra fogarna fyllas med asfalt eller
cementbruk, så att beläggningen blir tät. Denna metod med betongunderbädd är dyrbar
men har i utlandet (Berlin, Köpenhamn) givit goda resultat. I det hårdare svenska
klimatet har härmed ännu icke erhållits tillfredsställande resultat. En olägenhet
med betongunderlag är att uppläggningen icke blir så elastisk som på
packstens-bädd. Härigenom uppstår större korrugering på skenan, vilket, betyder ökat
underhållsarbete och ökad slitning av skenhuvudet även därigenom att
korrugerings-topparna ofta måste avsmärglas med skenslipningsvagn. Dessutom uppstår ökat
buller. Metoden kan för närvarande icke rekommenderas hos oss.
B. Skena på paekstensbädd, avjämnad med vältad skärv och makadam (fig. b) är
en mycket god spårbädd för svenska förhållanden. På god, dränerad grund kan
packsten utbytas mot skärv.
Spår på skärvbädd
God undergrund
Dräneringsstick c/c 50 m
Storgatsten
(Spec. använd i Stockholm)
Spår på paekstensbädd
Dålig undergrund (lös lera)
Separat avlopp
Smågatsten
(Spec. använd i Göteborg)
Fig. :221 b. Skena på paekstensbädd
C. Skena på träklotsar vilande på betongsträng. Denna metod har utbildats i
Hälsingborg och givit gott resultat. Klotsar av ek ha efter 20 år befunnits friska.
Fig. :221 c. Rännskenespår på ekklots och betongsträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
