Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857:1-2
Avd. 85. KOMMUNALTEKNIK
Fig. :31 i k. Vanliga förtätningssystem
Fig. k åskådliggör förtätning i tre etapper från huvudnätet 1, 2, 3, 4 räknat. I
första etappen bestämmas punkterna A och B. I andra etappen bildas
triangelkedjorna A—2, A—3, B—2 och B—3 och i tredje etappen
trippel-punkten c—d—e. Härefter förutsättes triangelnätet tätt nog för
fortsatt förtätning genom brutna linjetåg till arbetsdugligt detaljnät.
Förtätningen av ett huvudnät kan ske även på andra sätt, och
kombinationen mellan olika etapper får varieras allt efter lokala
förutsättningar m. m. I vart fall bör sammankopplingen mellan
punkter av högre och lägre ordning vara grundad på förbindelser,
som äro någorlunda jämnt fördelade över hela omkretsen som å
fig. f—i. S. k. ensidiga anknytningar (se fig. 1) anses icke
tillfredsställande. De kunna likväl förekomma och anses tillåtna för enstaka punkter,
exempelvis belägna å havs- eller sjöstränder, i de fall allsidig koppling icke kan
åstadkommas.
Naturliga lägen för triangelpunkter av högre ordning (med stora inbördes avstånd)
äro bergstoppar, kyrktorn, skorstenar på högt belägna byggnader o. s. v. I skogig
terräng är det för att åstadkomma erforderlig fri sikt mellan samhöriga punkter
nödvändigt att markera vissa av dem genom särskilda tornbyggnader. I fråga om
punkterna i huvudnätet är observationsarbetet av engångsnatur och det saknar
därför större betydelse om punkterna äro mindre tillgängliga och arbetet förenat
med vissa svårigheter. I mån av fortgående förtätning av nätet bör kravet på
bekväm användbarhet hos punkterna ökas. De punkter, som förmedla övergången
mellan triangelnät och brutna linjetåg, skola i allmänhet utnyttjas såsom
arbetspunkter för fortlöpande användning och böra därför helst vara bekvämt åtkomliga.
: 32 Punktmarkering m. m.
I berg eller jordfast sten eller i byggnadsdelar med stabil konstruktion markeras
stomnätets fasta punkter medelst fastgjutet smalt järnrör eller metalldubb med
centrummärke. I annan mark sker markeringen genom en i marken nedgrävd
sten- eller betongplint, vari centrum utmärkts på ovan angivet sätt. Betongplint
gjutes på platsen i upptagen markgrop eller tillverkas fabriksmässigt. I vart fall
skall plint nå till frostfritt djup under markytan.
För att en eventuellt förstörd markering skall kunna återställas på ursprunglig
plats, men även för att möjliggöra snabbkontroll av att markeringen förblivit
orubbad, anbringas i omedelbar närhet av varje sådan markering helst tre och i
varje fall två s. k. försäkringsmarkeringar, vilkas lägen i förhållande till
huvudmarkeringen noggrant inmätas. Över huvud- och försäkringsmarkeringar upprättas
s. k. punktskisser på formulär av enhetlig typ. Plintmarkeringar böra helst stå
över en tjällossning eller ett långvarigt regn innan de användas för observationer.
028
Fig. :31 1
Ensidig
anknytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
