Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 858. Samhällsmätning
858:3
system genom linjer, som tänkas dragna vinkelrätt mot medelmeridianen på
100 000 meters inbördes avstånd från ekvatorn. Medelmeridianen utgör
koordinatsystemets x-axel, räknad positivt mot norr. Koordinatsystemets södra
begränsningslinje är dess y-axel, räknad positivt mot öster. Till undvikande av
mång-siffriga eller negativa koordinater är det ofta lämpligt att i fråga om lokala
stom-nät parallellförskjuta koordinatsystemet i förhållande till förenämnda
huvudsystem med vissa avstånd t. ex. m meter mot norr och ± n meter i öst—västlig
riktning och av praktiska skäl alltid så, att koordinaterna inom det valda systemet
få positiva värden, även om mätningsområdet skulle komma att utökas inom
bedömbara gränser.
Ligger mätningsområdet i närheten av redan befintligt lokalt koordinatsystem,
bör anslutning till detta övervägas, eventuellt under iakttagande av den
förskjutning av den ena eller båda koordinataxlarna, som erfordras för att få positiva
koordinatvärden.
Viss anslutning till befintliga koordinatsystem kan vidare erhållas även om endast
en användbar punkt inom äldre anläggning finnes inom eller i närheten av
mätningsområdet. Anslutningen avser i så fall koordinatsystemet, men däremot
icke nyanläggningens skala. Denna får grundas på basmätning.
Kan slutligen ingen form av anslutning till befintliga anläggningar erhållas,
orienteras det sålunda fristående lokala koordinatsystemet i fråga om
azimutbestäm-ningen genom observation mot polstjärnan, koordinataxlarnas lägen väljas så,
att positiva koordinatvärden erhållas, och punktavstånden grundas på basmätning.
:4 Detaljmätning
Som inledande åtgärd till detaljmätningen utföres rekognoscering och i samband
härmed anlägges mätningslinjenät — där så erfordras — som en sista förtätning
av stomnätet. Mätningslinjerna skola i allmänhet dubbelsidigt anslutas till linjer
och/eller punkter i stomnätet. Ensidigt anslutna mätningslinjer (s. k. strålar eller
pikéer) må emellertid i undantagsfall förekomma exempelvis för inmätning av
eljest oåtkomliga detaljer inom tätbebyggda områden. Genom att redan vid
rekognosceringen fixera läget av brandmurar och gränsmärken m. fi.
svårtillgängliga detaljer underlättas det fortsatta detaljmätningsarbetet.
Bestämningen av markdetaljernas lägen i planet utföres enligt numerisk eller
grafisk metod. Den förra metoden tillämpas i fråga om gränsmärken, byggnader
in. fi. föremål med skarp kontur och av betydelse ur planläggnings- eller
fastighetsrättslig synpunkt. Den senare metoden kan utnyttjas i fråga om objekt med
obestämd kontur såsom kulturgränser, strandlinjer, växtbestånd samt diken och
hägnader som icke utmärka gränslinjer o. s. v.
Den numeriska lägesbestämningen sker enligt ortogonal eller polär metod (se
184:31). Ofta kunna båda metoderna med fördel utnyttjas i kombination. I vart
fall skola numeriska observationer kontrolleras genom överbestämningar.
Resultaten från lägesbestämningen i planet skola redovisas genom tydligt förda
protokoll av arkiveringsvärdig beskaffenhet och — där så erfordras — genom
särskilda mätskisser (se fig.), likaledes utförda på nyss angivet sätt. Skisser från
detaljmätningen kunna och böra upprättas i ungefärlig skala och samordnas i ett
enda för hela mätningsområdet gemensamt system. Plan för skissindelning och
skissbeteckningar bör upprättas före detaljmätningens början. Upprättas skisserna
i halvt eller fjärdedels normalformat dvs. i formatet 40 x 60 eller 30 x 40 cm, kunna
desamma inordnas i samma bladindelningssystem som kartverket i övrigt (se
nedan). Skiss skall upprättas på fältet i definitivt skick. Det anses icke tillåtet,
att på fältet upprätta preliminärskisser, som därefter renritas på arbetsrummet.
När en mätskiss sålunda måste utsättas för fukt och viss lägre grad av varsamhet,
gäller om sättet att utföra anteckningar m. m. detsamma som för protokoll till
längd- och vinkelmätning i stomnätet. Redigt förda och utan omgång tydbara
mätskisser underlättar det efterföljande karteringsarbetet i väsentlig grad.
Ett led i detalj mätningen är slutligen beräkning av koordinater dels för
mätnings-linjenätets punkter och dels, där så lämpligen kan ske, för de
gränspunktsmarkeringar, som blivit lägesbestämda vid detaljmätningen. Sistnämnda åtgärd kan
631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
