- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
633

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 858. Samhällsmätning

858:3

:5 Höjdmätning

Höjdmätningen skall vid en samhällsmätning främst tjäna som underlag för
framställning av terrängkartor. Vissa resultat från höjdmätningen utnyttjas även för
andra kommunaltekniska åtgärder. För ändamålet anordnas över
mätningsområdet ett system av fasta punkter, vilkas höjdlägen i förhållande till ett för
mätningsområdet antaget O-plan bestämmes genom avvägning. Till detta system
anslutas övriga höjdbestämningar inom området.

;51 Fixpunkter, fixpunktsnät m. m.

Som höjdfixpunkter utnyttjas i regel punkterna i stomnätet. I stället för
stom-nätspunkter, som äro anlagda i lös mark, markeras dock särskilda höjdfixpunkter
i berg, jordfast sten e. d. Höjdfixnätets punkter böra sammanställas i en plan,

som även omfattar plan för utjämning av
oundvikliga observationsfel. För
höjdfixpunkter, som ej ingå i stomnätet, upprättas
punktskisser som för stomnätspunkt.
Liksom stomnätet kan höjdfixnätet
uppdelas i huvudnät och detaljnät.
Till ett huvudnät sammanföras visst antal
över mätningsområdet jämnt fördelade
höjdfixpunkter till slutna polygoner
ungefärligen på sätt framgår av principskiss
fig. a. Höjdbestämningen sker genom finavvägning polygon efter polygon.
Återstående stomnäts- och särskilda höjdfixpunkter inordnas i avvägningssträckor,
som dubbelsidigt anslutas till och inpassas i huvudnätet. Se fig. :5 b.
Observationerna genomföras i regel två gånger, helst i motsatta riktningar.
Vanligen användes därvid avvägningsinstrument av särskild typ
(precisionsinstrument) och avvägningsstång med speciellt utförande (exempelvis med två
grade-ringssystem och graderingen utförd på band av invar). Systematisk kontroll av
instrument och stång verkställes.

: 52 Matematisk behandling

Observationsfelen inom huvudnätet fördelas enligt kända matematiska regler i ett
sammanhang. Sedan felfördelning skett, bestämmas punkthöjderna i anslutning
till visst O-plan. Såsom utgångshöjd användes ofta höjden å fixpunkt i den statliga
fixpunktsavvägningen, om sådan punkt finnes inom eller i närheten av
mätningsområdet. Det förekommer emellertid, att viss stad eller visst samhälle redan grundat
sina kommunaltekniska arbeten m. m. på annan höjdfix och i så fall bör dess höjd
lämpligen antagas såsom utgångshöjd för samtliga efterföljande arbeten.
Relationen mellan det lokala och det statliga O-planet bör likväl bestämmas. Vid
användning av statens O-plansystem kan det i fråga om lågt belägna samhällen
med sankmarker vara välbetänkt att för att undvika negativa höjduppgifter.
använda ett O-plan, som är beläget exempelvis 10 meter under statens O-plan
Sedan huvudnätspunkternas höjdlägen bestämts, fördelas slutningsfelen i de
till huvudnätet anslutna avvägningstågen proportionellt mot längden av
tågens delsträckor.

: 53 Ytavvägning

Markens höjdförhållanden åskådliggöras regelbundet genom höjdkurvor (å
kurv-eller terrängkarta). Å vanligen förekommande terrängkartor angivas kurvor för
varje meters höjd över O-planet (med en meters ekvidistans). För specialändamål
förekomma emellertid kurvkartor med mera detaljerade höjdangivelser,
exempelvis med 0,5 eller 0,25 meters ekvidistans.

Ytavvägningen verkställes antingen genom att till höjd- och planläge bestämma
så stort antal markpunkter, att erforderligt stöd erhålles för en på interpolation
mellan punkthöjderna grundad konstruktion av höjdkurvorna, eller genom att
på marken söka upp och lägesbestämma ett för kurvkonstruktion erforderligt
antal markpunkter med samma höjdläge.

Fig. : 5 b.
Sekundära
avvägningslinjer, inom
huvudnät

033

Fig. :5 a.
Huvudnät

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free