Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 874. Stolpar, master och torn
874:1
:2 Kontaktledningsstolpar
: 21 Allmänt
Kontaktledningsstolpar för elektriska fordonsanläggningar förete i fråga om
material och utförande stora likheter med kraftledningsstolpar. Det förhållandet att
stolparna här uppbära kontakttrådar, som skola nås av fordonets strömavtagare
sätter dock sin prägel på stolparnas utformning.
Kontakttråden uppbäres i en på stolpen fäst utliggare eller i en mellan tvenne
stolpar uppspänd tvärtråd.
Vid elektriska järnvägar användes vanligen s. k. indirekt upphängning, som
kännetecknas av att kontakttråden är upphängd i lodräta pendlar, fästade i en ovanför
kontakttråden och i samma riktning som denna uppspänd bärlina. Direkt
upphängning, med kontakttråden upphängd direkt i tvärtråden eller utliggaren,
användes vanligen för trådbussar och spårvägar i gata. Härvid blir största
användbara spannlängden på rak sträcka ca 35 m. Vid indirekt upphängning kan detta
mått ökas till det dubbla.
: 22 Material och utförande
: 221 Trästolpar
Trästolpar måste i allmänhet stagas på grund av det
avsevärda böjande moment, som kontaktledningen
utövar. Trots stagning inträffar ofta med tiden
formförändring.
: 222 Betongstolpar
Stolpar av betong ha tidigare endast förekommit i
begränsad omfattning här i landet. Först sedan de
utförts i strängbetong ha de fått större användning.
Bland fördelarna märkes, att stolparna ej behöva
skyddas mot rost eller röta. Nackdelar äro den
avsevärda vikten samt risken för skador vid ovarsam
transport.
: 223 Järnstolpar
Stolpar av järn, som äro vanligast, finnas av flera
typer.
Fackverkstolpar, den vanligaste typen, äro i allmänhet
uppbyggda av två U- eller fyra L-profiler med
fastnitade eller, numera vanligen, svetsade horisontala
tvärförband av plåt (fig. a, nästa sida).
Rörstolpar användas i stor utsträckning i städer.
De ha vanligen mot toppen trappformigt minskad
sektion. En mycket använd stolpe av denna typ är den s. k.
Mannesmann-stolpen, som är valsad i ett stycke (fig. b).
Den s. k. plåtstolpen har fått en viss användning på platser, där man av särskilda
orsaker önskar en smäcker och estetiskt tilltalande stolptyp, t. ex. på broar och
viadukter. Stolpen är tillverkad av plåtar, som svetsats samman till en mot ena
änden avsmalnande lådbalk (fig. c).
Stolparnas utliggare utföras i stålrörskonstruktion eller någon gång av profiljärn.
På bangårdar användas ofta ledningsbryggor av fackverkskonstruktion, i vilka
utliggarna för flera spår äro placerade.
: 23 Beräkning [12]
Vid beräkning av kontaktledningsstolpar tages hänsyn till egen vikt av stolpe
med alla dess delar, linor och trådar samt horisontala krafter förorsakade av
ledningens brytning. Dessa belastningar kombineras på visst sätt med belastningen
av vind, is och rimfrost, varvid även temperaturens inverkan skall beaktas.
Fig. :222 Betongstolpe
695
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
