- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
45

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 3. I lönkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men ridefogdens sår var ganska allvarligt, ehuru icke
lifsfarligt.

Ryding erbjöd sig att med en skara af de raskaste
slottsknektarne återvända till Qvittinge för att fånga bandet,
men detta ville fru Maren alldeles icke höra talas om.
Därtill ansåg hon sin styrka för svag. Ingen enda man
finge lämna borgen och bud utsändes för att inkalla
förstärkningsmanskap från godset. Därjämte befallde
slottsfrun att alla försvarsmedel skulle sättas i stånd, kanonerna
laddas och proviantförråden i källrarne förstärkas. Hon
tänkte på zigenerskans hotelse att den röda hanen skulle
gala på Wanås’ tak.

Fru Maren var allvarligt bekymrad. Väl visste hon att
snapphaneband varit synliga i godsets skogar, men aldrig
förr, så vidt hon kände, hade de vågat sig så nära gården,
och aldrig förut hade de angripit någon af hennes folk.

Nu var kriget förklaradt, och nu kunde man vänta
hvad som helst. De svenska och danska arméerna hade
dragit bort från trakten, den förra till Herrevadskloster
och den senare till Malmö. Nu kunde snapphanarne spela
herrar och ingen kunde veta hvad de hade i sinnet. Fru
Maren beslöt att vara på sin vakt.

Äfven kyrkoherden Maglow var djupt bekymrad, då
han något senare, afslående fru Marens anbud om eskort,
ensam begaf sig på hemfärden. Svåra tider voro i
antågande. När en så aktad och fruktad man som
slottsfogden Lars Ryding blifvit anfallen, hvad kunde ej då
andra vänta af dessa vilda snapphanar, hvaraf skogarne
vimlade. Och så hans egen, mest älskade fast vilseförde
broder som deras höfvitsman!

Det var just detta senare som gjorde honom mest
bekymmer.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free