- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
57

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 5. Svaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutligen strecken till bokstäfver och af bokstäfverna blef ett
namn — — —

Då smällde det hårdt i trädgårdsporten där nere och
en ung man, klädd i en ädlings eleganta dräkt, inträdde
i trädgården.

Hon skyndade honom till mötes, räckte honom
vänligt handen och en lång stund gingo de sida vid sida,
utan att någondera af dem yttrade ett ord.

Och de, som annars brukade ha så mycket att säga
hvarandra! Man märkte att det å ömse håll låg en
tryckande stämning öfver detta möte.

Fru Maren Juul hade icke öfverdrifvit, då hon i sitt
samtal med kyrkoherden Maglow skildrat Casper Rud
som en ung man med fördelaktigt utseende. Han var
till och med en ovanligt vacker karl. De konstnärligt
krusade, naturliga lockarne af askblond färg beskuggade
ett ansikte med harmoniskt vackra drag, hvilket
ytterligare förskönades däraf, att de djupt svartblå ögonen och
de små, väl vårdade mustascherna voro i en vida
mörkare färgton än det blonda håret och den ljusa, friska
hyn. Det enda man skulle kunnat anmärka mot den i
öfrigt särdeles välbildade växten var att han som karl
föreföll något liten, till och med ett par tum kortare än den
flicka, vid hvars sida han gick. Dessutom låg kring
hans friska, fylliga läppar ett drag af spotskhet och
högmod, som icke klädde honom eller ingaf förtroende.

Slutligen bröt han tystnaden:

»Om vi ska’ ha ett sådant där högtidligt samtal,
som det lät på din ton, då du bad mig komma hit, så
låt oss sätta oss i Dianas tempel; där råder en gudom,
som ju var mycket sträng mot friare», yttrade han med
ett visst konstladt bemödande att anslå en lätt ton.

De satte sig i den hvita, tempelformiga byggnad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free