- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
72

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Vid jätteeken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kap. 7.

Vid jätteeken.



Öster om Wanås’ slott, ett stycke in i den tjocka
skogen, men dock helt nära gården, växer en väldig ek,
en skogens knotiga veteran från hedenhös, som sett otaliga
generationer människor växla i brokigt tåg under sin
krona. Vildmannen med båge och pilar, riddaren i
rustning och hjälmbuske, snapphanarnes vilda hopar,
allongeperuker och den gustafvianska tidens cirklade later,
empirtidens skånska nobless och nervösa barn af ångans och
telefonens tidehvarf. Ännu står den gamla kvar, och
sena tiders barn mäta med häpnad den väldigas midja.
Längsta tiden af sin långa lefnad har den gamla stått i
vilda skogen, en vilde bland vildar, men under 19:de
århundradets fjerde decennium flyttades hon in i en städad
park med slingrande gångar, vårdade gräsplaner och
målade bänkar för trötta vandrare.

Flyttades? Ja, det låter otroligt till och med i en
tid, då »trädgårdsarkitekter» och ingeniörer anse
ingenting omöjligt. Men förklaringen är ganska enkel.
Gärdesgården, som utgjorde gränsen mellan parkens
civilisation och skogens vilda snår, flyttades i en rundel kring
eken, och så blef den gamla, som sett vår kultur så att
säga i blotta chemisen, själf en högt aktad medlem i en
fin, putsad parks civiliserade trädsocietet.

Och äfven under detta sena skede har nog den gamla
sett mycket och hört mycket. Bygdens fagra flickor och
glada gossar ha glammat under hennes krona, främlingar
ha flockats omkring henne, hjärtan och läppar ha mötts
i hennes skugga, ja, hvem vet om icke hennes krona

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free