- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
152

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 14. Midsommarvaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven till sjös för den danske konungen. Jag har
försport att general-amiralen Henrik Horn lupit ut med
stora flottan på öfver 50 skepp för att uppsöka danskarne.
Horn är en tapper krigare och kanske blir honom
lyckan mera bevågen än den varit hans företrädare Lorens
Creutz.»

Föga anade de två att just i dessa dagar
förbereddes det sista afgörande anfallet på Malmö fästning, och
att det två dagar senare skulle sluta med nederlag och
återtåg för konung Christian; och att svenska flottan,
vid hvilken fästs så stora förhoppningar, skulle åter lida
ett förkrossande nederlag redan den 1 juli.

Men vi lämna fru Maren och hennes ärade gäst åt
politiken och begifva oss i stället till ungdomen i
trädgården.

Då jungfru Anna efter väl fyllda husmoderliga plikter
återvände till »rosendelund», fann hon platsen, där hon
lämnat sitt sällskap, tom. De ha gått upp till
treenighetsboken, tänkte hon, som väl visste att detta var fröken
Lenas favoritplats, och dröjde icke att begifva sig efter.

Men där uppe fann hon endast en af sällskapet —
cornett Borneman, som kom henne att af skrämsel haja
till, då han plötsligt reste sig upp från bänken, där han
suttit i djupa tankar, mer än vanligt allvarliga tankar
för den glade ynglingen, ty han tänkte just på henne
som nu kom.

»Förlåt att jag skrämde er, jungfru Anna», sade han.
»De andra ha gått ett stycke in i skogen, men jag
stannade kvar för att underrätta er därom. Tillgif mig att
jag utfört mitt uppdrag så illa, ty jag tänkte på — er.
Jag drömde vaken, och så glömde jag att möta er vid
grinden, som jag hade tänkt.

»På mig!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:19:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cagoing/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free