- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
169

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 16. Belägringen börjar — Den rörliga skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttersta för att uppfånga denne; men hästen var för
snabb och dragonen för erfaren i snapphanekriget för att
låta taga sig. Sven Pålsson beslöt därför att med
samlad styrka innesluta Wanås, innan han skrede till
angrepp.

Redan tidigt på morgonen, dagen efter
midsommardagen, hade från Wanås utsända patruller och kunskapare
påträffat spridda snapphanehopar och vid middagstiden
vimlade det af snapphanar i skogarne kring Wanås. Deras
antal var så stort, att, efter i borgen hållet krigsråd, det
beslöts att icke vidare utsända några patruller utan med
hela den tillgängliga styrkan innesluta sig i borgen, som
lyckligtvis var väl försedd med både proviant och
ammunition. Samtidigt antändes alla utanför grafven belägna
byggnader, på det att de icke måtte kunna begagnas
som skydd af snapphanarne.

Den 26 Juni hade uppgått solig och klar, men
fram åt dagen mulnade det, och på eftermiddagen
började ett tätt duggregn falla. Detta var mindre
fördelaktigt för de belägrade, ty därigenom var en ganska mörk
natt att vänta, något som skulle betydligt underlätta en
nattlig stormning.

Vid femtiden på eftermiddagen sågs en man, iklädd
eu fantastisk jägarekostym och med en hvit duk fäst på
spetsen af sin värja samt åtföljd af en vild figur, som
framlockade de gräsligaste läten ur en illa medfaren
trumpet, med stolta steg begifva sig ned till den uppdragna
vindbryggan och med hög röst begära att få tala med
befälhafvaren.

Det var Severin, som fann denna komedi högeligen
i sin smak.

Då löjtnant Hård blef synlig ofvan palissaden,
började Severin en lång, med latinska glosor och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:19:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cagoing/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free