- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
237

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 22. »Snapphanebyken» på Wanås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stället skulle 100 man af det Ulfeldska bonderegementet
ställas under Bornemans befäl och tills vidare stanna vid
Wanås, där dessa bondesoldater förlades i f. d.
snapphanelägret å Iskällarebacken, detta för att icke inkräkta
för mycket på utrymmet i borgen.

För fru Maren och hennes fogde blef det en ganska
bekymmersam tid. Hela godset hade nämligen blifvit
till den grad utplundradt, att stora kvantiter lifsmedel
måste från aflägsna håll anskaffas åt de nödlidande. Det
fanns icke en gård eller koja vida omkring Wanås, som
icke blifvit af snapphanarne rensopad för allt af äfven
det minsta värde — jo, en enda. Gamle Måns Skytt blef
nämligen icke litet öfverraskad, då han uppsökte sin
ensliga koja i skogen och fann att icke det allra minsta af
hans enkla tillhörigheter saknades eller blifvit skadadt.
På bordet i stugan låg en barkbit, densamma som Måns
skjutit bort från trädet, mot hvilket Göingehöfdingen
stödde sig, och på denna barkflisa var med en knifspets
inristadt ordet: »tack»!

Äfven sedan Göingehöfdingen dragit bort från gamle
skyttens stuga, hade dock snapphanarnes respekt för
honom varit tillräcklig att afhålla dem från att plundra
hans kvarter. Däraf kom det sig att skyttehuset blifvit
skonadt i den allmänna förödelsen.

Från och med denna blodiga julinatt inträdde
emellertid en period af lugn och ro för Wanås. Snapphanarne
voro försvunna från skogarne, och befolkningen kunde
åter andas fritt samt egna sig åt det svåra värfvet att
med godsegarinnans tillhjälp återupprätta sin förstörda
ekonomi. Också hade knappast en vecka gått till ända,
förrän de värsta spåren af förödelsen voro nödtorftigt
utplånade och arbetet på åker och äng åter i gång.
Under detta och följande års krig blef Wanås icke vidare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free