- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
309

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 30. Fångenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känner äfven jag, fast vi inte träffats på mycket länge.
Vi äro födda i samma socken och ha lekt ihop som
pojkar, fast han är litet yngre än jag. Låt oss söka upp
honom.»

Detta blef äfven beslutadt, och i öfverensstämmelse
därmed vändes stäfven mot land.

Längst inne i viken öster om Mjönäs’ udde lyckades
man finna en bra tilläggsplats. Här flöt en liten bäck
ut i sjön, men dess mynning var så öfvervuxen af täta
buskar, att ekan, sedan den blifvit insläpad dit, låg
fullständigt dold äfven vid dagsljus. Till följd af mörkret
var det dock ett besvärligt göra att gömma båten.
Bäcken var grund och öppningen i buskarne trång. Det
tog därför en ganska rundlig tid, innan arbetet var
fullgjordt och de fyra männen, åtföljda af Mårten, trädde ut
ur snåret och på en trång stig, som gästgifvaren kände
till, begåfvo sig upp mot berget.

»Bara inte någon af snapphanarnes spejare sett oss,
då vi rodde öfver den öppna viken, och tagit märke på
hvar vi lagt i land. Jag nästan ångrar att vi inte följde
stranden och höllo oss i dess skugga», sade gästgifvaren,
i det han åtföljd af de öfriga i gåsmarsch trefvade sig
framåt den slingrande stigen, som på båda sidor var
omgifven af täta, mörka snår.

Snart uppnådde de dock den smala skogsväg, som
från Mjönäs’ by längs foten af bergets nedersta afsats
ledde till Örsnäs och därifrån, liksom i våra dagar, till
Bokenäs och Skärsnäs. De följde vägen ett stycke åt
öster, och här gick marschen fortare och lättare, ty det
var något ljusare mellan träden och vägen bredare och
mera farbar än den trånga stigen.

»Vi skola följa vägen, tills vi komma till en stätta
på höger hand», sade gästgifvaren, under det de i sluten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free