Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om liniefel och deras begränsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
om en undre eller bredvidliggande tråd kommer i stark svängning,
förorsakad af stark storm, eller deraf att större foglar i stark fart flyga emot
densamma, eller att rimfrost, som bildat sig på en undre tråd och neddragit den,
plötsligt lossnar, så att tråden, som nyss varit spänd, kommer i häftig vibration;
om fallande träd slå emot trådarne, så att dessa komma i svängning och
bli kastade öfver hvarandra.
Liniefelen kunna vara dolda, så att man vid ögonbesigtning ej blir dem
varse. Man måste då »begränsa» felet. Detta tillgår så, att man utväljer vissa
punkter på linien och genom särskildt åtgörande utröner, på hvilkendera sidan
om en sådan punkt felet är beläget. Första begränsningspunkten tages vid
liniens början, d. v. s. der linietråden är intagen i stationen (vanligtvis i
åskledarens linieskifva); man söker då få med tillförlitlighet utrönt, huruvida felet
verkligen är beläget på linien, icke inom stationen. De öfriga
begränsningspunkterna tagas vid de på linien befintliga profstolparne, i ordning efter deras
närbelägenhet intill stationen. Härmed åsyftas att få utrönt, på hvilkendera
sidan om hvarje särskild profstolpe felet är beläget. Under den för sådant
ändamål företagna linieresan söker den, som rest ut, att med ögonen följa
linietråden utefter dess hela sträckning, för att sålunda möjligen omedelbart
upptäcka felet. Skulle emellertid genom undersökning vid någon profstolpe utrönas,
att felet är beläget på hemsidan om profstolpen; måste han vända om, för att
antingen ånyo och med större uppmärksamhet besigtiga linien till den näst
förut passerade profstolpen, eller, om sådant ej skulle hjelpa, taga nya
begränsningspunkter emellan de båda i fråga varande profstolparne, för att sålunda få
felet inrymdt emellan allt trängre gränser.
Såsom redan blifvit nämndt, är vid profstolparne trådledningen
sammanhängande vid s medelst sammanskrufning (fig. 83, sidan 119). Yid
undersökningens företagande skrufvas tråden vanligen isär, hvarigenom man får den ena
liniesträckan skilj d från den andra.
Såsom minnesregel vid undersökningarnes anställande kan antagas, att
afbrott i allmänhet undersökas med jordledning samt afledningar och kontakter
med afbrott vid begränsningspunkten.
§ 42. De till undersökningarne hörande observationerna kunna anställas
antingen inom stationen eller ute på linien vid begränsningspunkterna. I förra
fallet är nödvändigt, att den, som rest ut på linien, kan från denna
korrespondera med stationen, för att kunna få ordres att resa längre bort eller
att vända om.
sidan om stolpen, bestämda för lika många linier. De längre armarnes isolatorer sitta i
zigzag mot de kortares, så att, om en tråd »rappar ut», han kommer att hänga emellan de
närmaste undre. De stolpar, som stå något högre än de bredvidvarande, hafva vid armarnes
ändar uppstående jerntenar, som upptill äro något inåtböjda. Andamålet med dessa
jern-tenar är att hindra en träld från att falla ned under träarmen, om han af någon anledning
blir förd mot ändan af densamma.
(De upptill med metallplåt täckta stolparne äro försedda med en ifrån metallplåten
uppstående ett par tum lång spets, antagligen för att underlätta elektriska urladdningar från
stolparne.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
