Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Linie- och stationsundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
qvämt, att, om felet befinner sig i de gemensamma ledningarne eller uti
ledningarne för endast inkommande ström, uti dessa ledningar insläppa ström från
undersökningsbordet; likasom, om felet befinner sig uti ledningen för endast
utgående ström, undersökningsbordet kan med skäl tillsättas för att emottaga
skrift från den felaktiga apparaten. Såsom en yttersta resurs har man
slutligen att medelst undersökningsinstrumenterna behandla den felaktiga
stationsledningen lika som en felaktig linie. Dermed kan dock hufvudsakligen vinnas
endast det, att man möjligen kan bestämma, på hvilkendera sidan om ett
instrument med större ledningsmotstånd felet befinner sig, eller afgöra huruvida felet
befinner sig uti ett sådant instrument. För kontrol, huruvida
stationslednin-garne i allmänhet äro sådana de böra vara, kan undersökningsbordet vara till
stort gagn.
A hvarje instrument med på vanligt sätt mätbart ledningsmotstånd bör
storleken af detta motstånd vara angifvet, till lättnad vid undersökning ej endast
af stationsledningar i deras helhet utan ock af de särskilda instrumenterna af
förevarande slag. Att till undersökuingsbordet bör finnas särskild jordledning,
är redan erinradt.
§ 78. De fel, som inom de särskilda slagen af telegrafapparater oftast
kunna förekomma, och hvilka, åtminstone till större delen, blifvit förut på
särskilda ställen omnämnda, må här sammanföras och närmare angifvas.
Det fel, som inom åskledaren vanligast förekommer, är afledning. Dylikt fel
kan uppkomma derigenom, att motstående spetsar, efter det att endera eller
båda lossnat, råkat i beröring med hvarandra, eller att en mot en skifva
riktad spets kommit i beröring med skifvan, eller af flera andra tillfälliga
anledningar, af hvilka några äro å sid. 95 uppräknade. Äfven emellan de båda
linieskifvorna kan en otillåten ledning uppkomma derigenom att ledande ämnen
falla ned emellan dem. Lossnade spetsar böra naturligtvis ånyo fastgöras; för
att aflägsna ledande ämnen, som fallit emellan skifvorna, kan man emellan dem
framdraga ett styft papper.
Afbrott uti sjelfva åskledaren kan ej gerna uppkomma, enär ledningen
inom detta instrument ej är beroende af propp- eller trådförbindelser.
Inom linievexeln och strömledareti uppkommer ej gerna afledning eller
kontakt, enär skifvorna i dessa instrumenter hållas på längre afstånd ifrån
hvarandra än uti åskledaren. Deremot inträffa inom dem ej sällan afbrott,
härledande sig från bristfälliga proppkontakter. Till förekommande af dylika fel
böra proppar och propphål hållas väl rengjorda, på sätt å sid. 96 blifvit nämndt.
Der proppar med utsågade fjedrar användas för öfver- och underliggande skifvor,
kunna fjedrarne stundom, i synnerhet den undre, behöfva vikas utåt, för att
säkrare bilda kontakt. Dylika proppar böra dock, så fort som möjligt, utbytas
mot andra, med tillräckligt elastiska fjedrar.
Anledningarne till afbrott i galvanometrar och galvanoskop äro omnämnda å
sid. 86. Otillåten förbiledning uppkommer högst sällan. De båda
ytterkontak-terna äro då satta för nära intill hvarandra, och något ledande ämne har råkat
komma emellan dem. — Stundom gifver ett instrument af förevarande slag ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
