Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men då Hans Kongi. Maj:t takts hänskiuta målet til Ständernas
egen granskning, tror jag det ei allenast vara mig låfligit, utan
äfven en skyldighet at deröfver fritt yttra mina tanckar. Saken
synes efter mitt begrep hufvudsakeligen bero på 3:ne Frågors
uplösning, neml. 1:0. Om genom den föreslagna liqvidations
grund emellan debitorer och creditorer egendomsrätten på något
sätt finnes rubbad; hvarvid jag så mycket mindre behöfver ingå
uti någon vidsträkt bevisning, som densamma näst förut af Herr
Biskopen och Commend. Hesselgren är förklarad och
grunde-ligen bevist, och som detta liqvidations sätt emellan privata ei
allenast strider emot Allmänna Lagen, utan ock olika
betalnings-grund i så måtto stadgas emellan Banquen samt andra publique
discont-värk och privata, än emellan privata sins emellan, synes
detta förut blifva en lagfråga, som af Ständer komme at afgöras,
hvilket likväl nu icke skedt eller kan ske. Men denna fråga
bryr mig dock icke mycket, då jag på andra sidan ser huru
medborgare genom Riksgäldssedlarna och deras fallande värde
emot specie lidit större eller mindre förluster, som i alla fall
blifva oärsätteliga. Den andra frågan blifver: om det ändamål
dermed värckeligen vinnes som åsyftas, nemligen en lättning för
skuldenärema til sina låns af bördande? Hvilcket väl så
förekommer vid första påseende af saken. Men lätt oss se litet längre
in. Om efter en sådan utfärdad författning långifvaren, som
för-sträkt til exempel ett förskott af 100 RD:r banco til io torftige
låntagare, hvilcka lagt dem uti sina näringar, eller skulden forseras
genom hotad utmätning efter denna författning, månne de icke
til dess undvikande häldre bedja för sig och gifva en ny revers,
som innefattar det agio långifvaren vil pretendera, då igenom
densamma är intet til den fattigas lindring uträttat; ty det blifver
altid dervid at omnia obediunt pecuniis, penningekarlen topprider
altid den fattige. Den tredje frågan blifver den: Om detta
stadgade Agio, emellan debitor och creditor, är nog kraftigt medel
at hålla Agio emellan credit sedelen och specie vid den här
stipulerade gräns? Kunde detta ändamål vinnas, så vore förslaget
stort, och i detsamma ett nytt medel uppfunnit, som ännu aldrig
i penningevägen kunnat finnas, att hålla ett creditmynt, som ei
kan förväxlas til specie, uti ett visst förhållande deremot; men
som sådant strider aldeles emot sjelfva sakens natur, vid en til-
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
