Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(SS 31—33)* Chydenii tredje yrkande gäller ett af honom
äfvenledes tidigare behandladt ämne, tjänstehjonsstadgan.
«Vårt Finland kan aldrig hjälpas eller det antal af arbetare
som fordras till dess uppodling frambringas, om ej den hel
och hållen upphäfves och det helt och hållet lämnas i hvarje
husbondes hand att efter godtycko betinga sig så många
tjänstehjon och dagakarlar som hvar och en åstundar, och
arbetarena må betinga sig årslöner och dagspenning efter
ackord med sina husbönder–––––––. Är hög lön betingad
och arbetet är odugeligt, må husbonden vräka en sådan
arbetare; är tjänaren ofömöjd med sin tjänst, och husbonden
ej blifver vid betinget, och han utan skäl stannar under
hugg och slag, må han söka sin förmån på ett annat ställe,
men om laga tvist dem emellan förekommer, må därom
dömas efter slutade aftal och bådas förhållande. De allenast
som äro arbetsföra och vilja med tiggande föda sig, eller
blifva misstänkta för tjufnader och bedrägeri, skola förklaras
fridlösa, bland hvilka jag äfven ville att alla
brännvinskrö-gare borde räknas», tillägger Chydenius. (§ 34).
Chydenii uttalande beträffande jordeganderätts- och
jordbesittningsförhållandenas omgestaltning förtjänar ett
närmare omnämnande. «Sedan eganderätten redan blifvit
stadgad emellan människor i samfundet», yttrar Chydenius, «kan
här ej fråga mera uppkomma, om någon finge utan
vedergällning träda till andras jord, hvilken eganderätt alltid bör
hållas helig, utan blifver det egenteliga frågeämne, om
människor, som genom arf, arbete eller pengar äro i stånd att
förvärfva sig jord, om ej de borde utan hinder fa bebo den
större eller mindre jordtorfva, den de kunna blifva egare af,
utan något förmynderskap af bröder eller gelikar».
Chydenius anser medlet att ernå detta bestå i en fri delning af
jorden, krono eller skatte, i huru små delar som helst.
Invändningen att jordlotterna i sådant fall icke skola förslå
att föda egame bemöter Chydenius ifrigt. «Hvarföre», frågar
han, «skall då den ena brödren blifva herre och den andra
antingen en tjänare eller torpare under sin bror? Hvarföre
son träda till hemmanet, då mågen ville behålla sin lilla
fjärde- eller sjättedel däraf, som honom med rätta tillkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
