Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insåg redan vår Skarpsinnige Konung Gustaf d:n 3:die och kunde
derföre aldrig förmås at ånyo uplifva den samma, oachtadt flera
nödrop och flera förslager som giordes at med tvång förmå
arbetare til års tienst Det är väl vist, at den samma på flera
orter icke mera efterlefves i synnerhet hvad tienstehions löner
beträffar, doch torde än flera ställen vara, där dessa band ännu
utjaga mängder af mäst arbetande menniskor utur vår
fädernes-bygd. Det gifves än många, som vilja anse fria menniskor af
den arbetande hopen för Fädrifter som under en sträng aga
med hugg och slag böra tvingas til arbete, ehuru man under
sielfva arbetet fodrar vett och urskillning af dem uti sina syslor,
då likväl andra med jämn tilsyn och lämpa kunna i kärlek bringa
sina tienstehion til all möjelig omtancka och arbetsamhet.
För det 4:de höra til dessa författningar äfven alla de hinder,
som afhålla en arbetare ifrån at äga och besitta den jord han
bebor och brukar, eller annors kunde blifva ägare af.
Af alt hvad vi menniskor i tiden äflas med så blifver väl
Landtbruket det säkraste, och i längden det mäst lönande, men
dertil fordras och många år, stora förlager och en outtröttelig
idoghet, hvarvid ofta afkastningarna i början visa sig mycket
svaga, och genom flera misstag uti hushålls principerna helt
för-tviflade, och hvem är det väl som icke genom förfäders gamla
plägseder eller genom förslags makares stora löfteen eller ock
genom egen försök oftast irrar sig, då skadan altid blifver
jordbrukarens egen. Hvad skall då väl vara i stånd at leda fram en
landtbrukare genom så många svårigheter? Man säger väl, det
bör ske genom trägen flit, det vet man, men begärar man den
af en jordbrukare aldeles utan afsende på någon egen vinst, så
begärar man at han skall mera likna ett oförnuftigt diur än ett
förnuftigt väsende: la sielfva arbets diuren då de sakna öm
vård och nödtorftigt uppehälle så upsäja de genom sin vanmacht
det af dem fordrade arbetet.
Nei! förnuftiga varelser böra hafva några lykligare utsigter
för sig och sina efterkommande i en framtid, annors blifver det
omöjeligit at vänta något stort eller berömligit af dem i hvad
företaganden det hälst må vara. Hvad gör en krigsman til hielte ?
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
