Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt uppgifter, hvilkas tillförlitlighet dock ej står höjd öfver
allt tvifvel, skulle Chydenius ungefär vid samma tid, då han allra
mest var upptagen af sina riksdagsgöromål äfvensom författandet
af ofvan omnämnda broskyrer, ytterligare nedskrifvit trenne andra
skrifter, af hvilka tvenne alldeles icke stå i något samband med
de härtills refererade frågorna; dessa uppgifter torde dock böra
mottagas med största varsamhet. Möjligt ehuru mindre sannolikt
är, att Chydenius verkligen med anledning af Erik Tholanders
1765 anonymt utgifna Svenska Skråenibeten på olika tider olika
ansedde skulle skrifvit den motskrift, hvilken ungefär vid medlet
af April månad 1766 utkom med titel: Vederläggning af skriften,
der skråenibeten på olika tider blifvit olika ansedda; åtminstone
kan ej ur sjelfva motskriftens beskaffenhet och tendens uppletas
något, som bestämdt skulle strida mot antagandet af Chydenius
såsom författare; skriften vore i sådant fall ett slags
sammanfattning af hans vid särskilda tillfällen såsom riksdagsman uttalade
åsigter om behofvet af näringsfrihet inom handtverkerierna. Detta
lilla arbete har äfven intagits i föreliggande samling ai Chydenii
politiska skrifter, ehuruväl såväl dess företal som den
omständigheten, att det samma ej finnes i Chydenii sjelfbiografi omnämndt,
bestämdt tala mot samma antagande. En närmare utläggning af
skälen pro et contra i denna sak, uppskjutes till längre fram.
Hvad åter de tvenne andra vid samma tid utkomna och Chydenius
tillskrifna afhandlingarna beträffar, den ena utgörande svar på en
1762 uppkastad fråga, huru prestasysslor kunde och borde liksom
civila och militära embeten besättas efter vissa utstakade regler,
den andra åter ett svar på vetenskapsakademins utsatta
täflings-fråga om svenska klimatets olägenheter, så äro de helt säkert
bägge utan skäl uppgifna såsom författade af Chydenius*).
Vi återgå till framställningen af Chydenii verksamhet såsom
riksdagsman, och möta då främst tvenne af honom författade
yttranden om bergslagstiftningen, hvilka äro af stort intresse.
Äfven nu böra vi dock först taga en möjligast kortfattad
öfver-blick af de förhållanden som föranledt besagda separata vota.
Sedan urminnes tid hade de underjordiska malmtillgångarna
i Sverige betraktats såsom en kronans tillhörighet, hvilken väl ej
omedelbarligen förvaltades för det allmännas läkning, men öfver
hvars tillgodogörande staten emellertid ansåg sig ega full rätt att
hålla ett vaksamt öga. Genom otaliga föreskrifter hade man
sålunda redan sedan århundraden tillbaka reglerat såväl
nyttjande-rätten till malmfyndigheterna i rikets bergslager såsom ock
handeln med bergslagens produkter**) och Frihetstiden gick äfven i
259—266. Uppgifterna om författarene äro anförda eiter Apelblad,
Anonymi & Pseudonymi Sveci®.
*) Se närmare om dessa tre afhandlingar det bibliografiska bihanget.
**) Se Garlberg, Historiskt sammandrag om svenska bergverkens
uppkomst och utveckling samt grufvelagstiftningen, andra afdelningen,
kapitlen II—IV, sidd. 503-598.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
