Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionskällor. Att framdeles hoppas annat är att icke känna
men-niskan rätt.
6:o Så obilligt som det på ena sidan är att gravera en svensk
fri född undersåte med någon afgift, som ej länder till kronans och
rikets gemensamma nytta, så bakvänd blifver ock en publik vård öfver
enskildas sammanskott till privata förnödenheter eller redogörelse för
ständer.
7:o Så snart jernkontoret undfår några särskilda privilegier, så
blifver det möjligt, att nu så väl som förra gången något deruti
in-smyges eller ock sedermera förtydes, som kan bana vägen till den
största egennytta, ehuru det af allmänheten ej kan märkas förr än efteråt.
8:o Hvad det angår, som anses för en betydande orsak till
jern-kontorets bestånd, nemligen att dymedelst undvika utländska förlager,
så tycks det icke vara nog moget och i sin vidd tänkt, att man tror
sådan operation kanna minska dem. Yår berömde finansman, herr
kommerserådet och riddaren Nordencrantz såsom ofömekligen starkaste
kännare af denna sak, bevisar i sitt vid sista riksdag inlemnade
memorial om jernkontoret, att nästan så vnycken jemhandel och förlager gått
för främmandea räkning nu efter som före dess inrättning; att hvarken
bankolån etter jemkontor kunna utomlands göra för våra handlande några
förlager, och att vår utländska skuld under jemkontorstiden snarare tiä- än
aftagit. Men om man ock ville medgifva, att utländska jemförlagema
verkligen blifvit mindre i bruksnäringen genom jernkontorets
operationer, så frågas, i fall rikets handelsbalans eljest hade varit i det
närmaste lika intill år 1747 som sedan, om vi icke, medan egna
penningar blifvit använda på jemtillverkningen, nödgats i det stället anlita
utländingen om lika stort förlag till spanmåls- och viktualiers
inför-sknfning. Hvad är då vnnnet dermed? Slätt intet. Det är taga utur
den ena handen och lägga uti den andra. När uti rikets rörelse
utländska förlager ej kunna umbäras, så hjelper ingen konst att hindra
sådant blott i en eller annan näring, innan riket i gemen genom fri
rörelse kan blifva i stånd, att handla med egna penningar. Och när
man rätt ser på saken, så äro alla andra utvägar lika onyttige som att
ösa vattnet i ett kärl från den ena brädden till den andra i mening
att få det fullt derigenom.
Men om ock det skulle medgifvas, att utländska lån icke ökts i
samma mån i andra näringar, som de förmenas hafva aftagit i
jern-tillverkningen, så blifver det dock ej någon merit för jernkontoret, som
hade tillgång till banken i en tid, då genom öppnade och faciliterade
lån penningar likasom regnade öfver oss.
Således synes bibehållandet af jernkontoret, det må ställas på hvad
fot som helst, vara icke allenast onödigt utan ock högst skadligt.
I anledning af allt detta underställes vördsammast riksens höglofl.
ständers mogna ompröfvande
l:o Om icke det gamla jernkontoret, som så mycket bidragit till
våra finansesakers förderf och för hvaije undersåte till inrikes behof
oskäligen stegrat jempriset — och dymedelst samlat sitt kapital af
hvarje rikets undersåte, — borde genast uppgifva icke allenast hela dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
