Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got arsenikaliskt, och sedan visa för hela verlden de fula prof, som
ett sådant vatten gifver.
§ 68.
Yattuprofvaren på samma sått som den förra kritikus gå sjelfva
sammanhanget förbi, vända ögonen från det öfriga, och fästa sig
förnämligast vid det, som anktor anför emot produktplakatet, och påstå,
att i hela dess afhandling ej finnes det ringaste bevis, utom några
historiska händelser, dem de på allt sätt söka förklara till sin förmån.
Jag vet icke, hvad den senare kritikus i synnerhet pag. 6 kan tvärt
emot sanningen påstå, att auktor „icke funnit för godt att hänleda de
anförda skadliga följderna från detta plakats naturliga beskaffenhet“,
då de likväl läsas hos auktor pag. 8, 9 och 10 *) med denna ingress:
„Påföljderna blefvo så enliga med författningen, som för vårt allmänna
beklagliga“, de der sedan af sjelfva förbudets natur bevisas i 6
särskilda punkter.
Man vill nu icke nämna om, huruvida de anförda bevisen äro
fullkomliga eller ej, men att auktor likväl bjudit till, kan ingen neka,
som lånar ögat till hans skrift, och det var vattuprofvarens skyldighet
att undersöka, om de höllo prof eller ej; men d& han vågar påstå,
att de icke ens finnas, förvärfvar han sig föga förtroende hos oveldiga
läsare.
Auktors skäl kunde aldrig på lättare sätt besvaras, än då man
säger, att de icke ens gifvas till. Huru skall då den helsosammaste
styrkedryck hålla godt prof, när man i början strax så behändigt vet
att distillera kraften bort, och låter sedan hvar man smaka, huru
väny-aktigt det återstående är?
Historiska händelser äro af hela verlden antagna för de allra
säkraste bevis om lagars och författningars verkan i en stat; men då
auktor följt samma princip, dömes han skyldig för en grof fallacia
antecedentispro causa i sin argumentation.
Yattuprofvaren måtte allt för litet granskat sitt och andras sätt
att tänka i de flesta göromålen, och huru få de sanningar äro, som
icke af den följande erfarenheten blifva upptäckta och få sin
förnämsta styrka.
Han kunde med lika grund påstå, att samma fallacia vore
begången af mig, d& jag säger, att elden bränner, hvilket jag likväl icke
annars vet, än att hvar gång jag eller någon annan kommer den för
nära, har en sådan verkan följt derpå. Jag hade rätt lust att höra,
huru denna kritikus skulle af sjelfva eldens natur bevisa denna dess
brännande kraft, om han icke finge lof att taga sig förut några dess
verkningar för bekanta.
Kär auktor ej allenast med skäl, tagna af författningen, utan ock
af egen och andra staters exempel lagt å daga, att näringsfrihet
alltid gått före välmågan, och tvånget före ett folks elände, och det förra
nekas honom alldeles, och han för det andra afmålas löjlig, så måtte
*) Ofvan sid. 96, 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
