- Project Runeberg -  Carlstads Stifts Herdaminne / Första delen /
5

(1845-1848) [MARC] [MARC] Author: Johan Hammarin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läran, dertill öfvertalad af sin slägtinge Ragvald. Olof döptes
1001 uti Husaby källa i Westergöthland al Jon Sigurd.
Denne Jon hade varit Olof Tryggvasons Hofprest och hade
begifvit sig till Ragvald efter den olyckliga sjödrabbningen
vid Svolder, der Olof omkom [1]. Sedan Olof
Sköt-konung blifvit Christen, bodde han för det mesta uti
VVe-«tergötbland, och att han gjorde allt för att införa
Cliri-stendotnen i de Provinser, som derinljll gränsade, kan
inan med nästan fullkomlig visshet antaga. En nyomvänd
är alltid enlhusiast och Olof Skötkonung måste dessutom,
äfven af politiska skäl, vara angelägen att förstärka det
Christna partiet. Hedningarna voro, för hans affall frän
de gamla Gudarna, mot honom mycket uppbragte. Att
ban, åtminstone i Wermeland, blifvit i sitt heliga nit
understödd af Norrska Konungen Olof Ilaraldsson, kallad
tlen livlige, är all anledning att tro, ehuru desse
Konungar i annat aldrig kunde sämjas. Olof den Helige
lagade med en liten armé genom hela sitt rike och
utplånade hvarje spår, som der ännu af hedendomen var qvar.
Liksom Olof Trvggvason ansåg ban äfven de grymmaste
medel tillåtliga att tvinga hedningar till dopet. Att Olof
den Helige varit i Wermeland, vet man af historien, och
att ban der icke försummat alt göra omvändelse-försök,
derom öfvertygar lians kända rcligions-nit, Alt
Wermeland denna tid icke hörde till Norri ge, var icke något
binder för en Norrsk Konung att söka vinna landet lör
Guds rike. Så snart frågan var att utvidga gränsorna (ör
det, bekymrade man sig aldrig om, till h vil ket rike
hedningarna hörde. All gränsskilnad upphörde då,
Småland t. ex. har aldrig hört till Norrige, och doek hnr det
att för sin omvändelse tacka Norrska Konungen Sigurd
Jorsalafarare. Den dyrkan, som, under Catholska tiden,
folket i de trakter af Wermeland, som gränsle till
Norrige, såsom Elfdaleu, Fryksdalen och Nordmarken,
isynnerhet egnade Olof den Helige, de underverk, der ännu
berättas, att denne konung gjort, och de ständiga
pele-grims-färder, härifrån skedde till St. Olofs stad (Trond-


[1] Att denne Jon Sigurd är densamme som Legenderna kalla
St. Sigfrid, är utan all tvifvel. Han kallas äfven Sigvard och
Johannes. Troligen var han från England och hans rätta
namn Johannes Sigfridi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 6 02:50:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/carlstadsh/1/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free