- Project Runeberg -  Carlstads Stifts Herdaminne / Första delen /
134

(1845-1848) [MARC] [MARC] Author: Johan Hammarin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en viss summa af Statsmedlen till Läroverket anslagen,
som årligen vid slutet af hvarje termin utdelas, dels till
understöd för behöfvande, dels till belöning för utmärkt
flit.

Redan i äldre tider hafva många, för lärdom
vidtfräjdade, män lagt grund till sina kunskaper i Carlstads
Skola. Biskoparna Aeschillus Petræus i Åbo, Matthias Iser
och Olof Laurelius i Westerås, Thorsten Rudén i
Linköping, Johan Carlberg i Götheborg, Professorerna
Johan Edenius och Petrus Lagerlöf, Cancelli-Rådet Olof
Hermelin m. fl. hafva här studerat. Att Scholares här
blifvit, som det skedde i andra Stift, prestvigde, utan att
hafva besökt någon Academi, derpå har man icke något
exempel. Men de som ville åtnöja sig med lägre
prestsysslor uppehöllo sig icke länge vid Academien. Den
besöktes snarare som en formalité, än för förkofrandet i
studier. De åter som ville komma till högre prestsysslor
besökte utrikes Universiteter. Isynnerhet var Wittenberg
i stort rop. Att hafva studerat der var ett diplom
på lärdom. Man finner ock att Wermländningar hafva
i äldre tider studerat vid Academierna i Köpenhamn,
Jena, Leipzig, Hardewik, Giesen, Helmstadt, Rostoch,
Franken och Greifswald. Den förste Wermländning som
tagit Magistergraden var Carl Prætorius, sluteligen
Kyrkoherde i Carlstad. Det skedde i Wittenberg den 10/11
1602. Både Regeringen och Rikets Magnater understödde
frikostigt dem, som studerade vid utländska
Universiteter, Carl IX och Gustaf II Adolf underhöllo der
flera. På det ryktbara möte, som Carl höll med
Hertigdömets Prester uti Örebro 1586, anslogs åt utrikes
studerande ungdom ”en tunna säd oafkortadt af hvarje
pund-läst i Kyrko-herberget och vid mindre kyrkor i
jemförelse.”

Uti äldre tider var disciplin i Skolan både sträng
och behöflig. Scholares utgjordes icke då som nu af
blott ungdom, utan af fullvuxna drängar. Det tyckes som
skulle desse ansett för en skyldighet att vara ostyriga.
Isynnerhet lågo Skolungdom och handtverkslärlingar med
hvarandra i strid. Deras slagsmål voro stundom ganska
blodiga: Kyrkoherden i Ferglanda Theodor Bodins
fjortonårige son blef i en sådan skärmytsel på gatan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:30:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/carlstadsh/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free