Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Upsala 1785, Philosophiæ Theoret. Docens derstädes 1786.
Erhöll den 29 Januari 1790 Kongl. Survivance-Resolution
på första lediga Lectorat i Carlstad, med tur näst efter
Lector M. Eurén. Erhöll den 20/3 1794 Fullmakt att
vara Logices och Ethices Lector, men vistades, med
permission intill 1799, i Stockholm till utgifvande af en
Lärobok i Philosophien. Uppförd sistnämnda år på Förslag
till Philosophiæ Theoreticæ Professionen i Upsala.
Prestvigd den 12/12 1806. Tillträdde Hammarö
Præbende-Pastorat den 1/5 1808. Prost öfver Nordmarks Contract s.
å. Erhöll Professors Caracter 1809. Riksdagsman 1810
—12—15—18—23. Revisor öfver Riks-Räkenskaperna 1817
—22—24. Theol. Doctor 1818. ContractsProst öfver
Fryksdalen den 4/8 1819, i utbyte mot Nordmarken.
Afsade sig denna befattning den 1/11 1821. Ledamot af
Nordstjerne-Orden 1829; dito af Sällskapet pro Fide et
Christianismo 1815. Erhöll tjenstledighet från
undervisningen vid Gymnasium den 24/1 1829. Bekom Grava
Præbende-Pastorat den 21/4 1831, hvilket han tillträdde
den 1/5 1832. Erhöll, på begäran, afsked från
Lectorssysslan den 15/2 1833. Dog ogift den 4 Augusti 1839.
Kölmark hade intills sina sednare år ovanliga kropps-
och själskrafter. Han beskyddade gerna och led ingen
brist på clienter. Bjurbäck deltog mot slutet af sin
lefnad föga i Consistorial-göromålen, hvilka då sköttes af
Kölmark, såsom äldste Lector. Om man än mot hans
Consistoriella åtgärder hade hvarjehanda att anmärka,
var det dock ingalunda mot hans skicklighet, ty den
bestridde honom ingen.
Skrifter: 1:o I November 1779 hade Kölmark låtit
trycka: Disputatio Philosophica, dubia nonnulla rationis
sibi relictæ circa revelationem sistens, för hvilken han i
Lund ämnade att præsidera. Theoligska Faculteten
derstädes ansåg den innehålla indifferentism,
antiscripturianism m. m. och ville förmå Philosophiska Faculteten att
icke tillåta dess utspridande och ventilerande. Den
sistnämnde sökte försvara disputationen, hvarigenom mellan
Faculteterna uppkom en högst bitter skriftvexling.
Disputationen blef ej ventilerad. 2:o Dissert. de vera
felicitate interna. Lund 1782. 3:o Dissert. de Principiis
Methaphysicis. Lund 1782. 4:o Inledning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
