Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfdalens Prosteri
- Socken-Adjuncter i Råda och Sunnemo
- Pehr Thyberg
- Olof Thyberg
- Magnus Laurentii Hedén
- Joachim Arnoldi Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pehr Thyberg, Bondeson från Tössö, född 1666.
Student i Lund 1693. Prestvigd den 31 Mars 1697. Här
Adjunct 1700. Dödde under sommaren 1743, sedan han
söndagen förut på predikstolen tagit afsked af
Församlingen och sagt, att han den veckan skulle dö. Gift
1699 med Elisabeth Iser, dotter af Comministern uti
Wäsehärad, Sven Iser.
Olof Thyberg, den sistnämndes son, född 1700.
Student i Lund 1726. Prestvigd den 9 Augusti 1731 och
samma år Adjunct uti Ny. Blef fadrens medhjelpare
1740, och efterträdare 1744. Här, vid Sacellaniets förut
omnämnde delning, ordinarie Comminister 1763. Dog
den 21 October 1767. Gift med Anna Ranström,
Borgaredotter från Carlstad.
Magnus Laurentii Hedén, född i Vestra Emtervik
den 15 Maj 1738; fadren Sockne-Adjunct. Student uti
Upsala 1758. Prestvigd den 1 Juni 1763. Här
Comminister 1769. Dog den 22 Juli 1793. Gift 1771 med
Elisabeth Maria Friberg, dotter af Comministern uti Hassle i
Skara Stift, Haqvin Friberg. Hon dog, 77 år gammal,
den 10/10 1821.
Joachim Arnoldi Palm, född i Carlstad den 31
Octob. 1765; fadren Juvelerare. Student i Upsala 1785.
Prestvigd den 19 Juni 1791. Här Socken-Adjunct 1794. Dog
den 2 November 1796[1]. Gift med Hedvig Henrietta Groth,
Postmästar-dotter ifrån Åmål. Hon dog, 70 år gammal,
den 18/1 1834.
[1] Palms allvarliga sinne och redbara caracter visar sig i
följande disposition om sin begrafning, den han två dagar
före sin död uppsatte: ”Som jag finner det min förvandling
snart nalkas och jag tillika med största oro och bekymmer
förutser det utblottade och utfattiga tillstånd, uti hvilket en
älskad hustru och trenne små barn försättas, anser jag för
en skyldighet att, så mycket jag förmår, hindra utgifter för
ett gäldbundet sterbhus och derföre om min begrafning
förordna följande, det jag vill skall blifva obrottsligen
efterföljdt. 1:o Så snart kistan blifvit färdig lägges kroppen
deruti insvept i ett gammalt lakan och låcket slås genast på.
Annan svepning vill jag alldeles icke hafva och annan
svepning kan sterbhuset ej utan skada gifva. Det är dåraktigt
att låta kammarduk och andra fina linnen förruttna utan
nytta änskönt man har råd dertill, men det är lastbart att
göra det, då fattigdomen sådant förbjuder. 2:o Allsintet vill
jag blifva beskådad efter min död af nyfikna menniskor.
Vore afsigten med de dödas beskådande, att påminna om
sin egen dödlighet, för att deraf uppmuntras till goda
förberedande tankar på det vigtiga steget ur tiden in i
evigheten, så skulle jag låta föranstalta derom, att en paradsäng
för min döda kropp blefve uppsatt i det nybyggda benhuset
på Råda kyrkogård, der hvar och en som ville skulle få
beskåda mig så länge jag kunde beskådas, men nu då orsaken
till detta bekikande endast är att få se hur den döde är svept,
om han är sig lik eller icke, om han höll ihop munnen, om
ögonen voro tillslutna m. m., så kan man svara dem, som
åstunda sådant att veta, att om de lefva christligt och hafva
döden i rättskaffens åtanka, kunna de en gång få se mig i
Christi rike, dit jag genom hans nåd hoppas komma, och då
skola de förvånas öfver båda mitt och deras herrliga
utseende. 3:o Kyrkovärden N. N. (här uppräknas sex bönder),
skola bära liket till kyrkan. De blifva sedan undfägnade
med husmanskost, dock så att ingen blir öfverlastad. Jag
har aldrig tålt fyllhundar under min lefnad, vill derföre ej
att någon skall fyllas på min begrafningsdag. Klockaren,
Sångaren och Kyrkostöten bjudas ock med till måltids.
Klockaren efterser att de andra gästerna blifva riktigt
undfägnade. 4:o Socknens Herrskaper hoppas jag göra mig den
sista äran och följa min döda kropp till grafven, hvilket
sker på en söndag före Gudstjensten. Fägnad har ej
Sterbhuset råd att bestå, och jag är öfvertygad att Herrskaperna
ej fråga stort derefter. 5:o Får Herr Kyrkoherden Piscator
tillfälle att begrafva mig är det väl, hvarom icke så kan det
förrättas af hvilken Prest som helst. För all del så måste
personalierna vara utan allt smicker och öfverflödigt beröm.
Har jag under min lefnad och embetstid uträttat något godt
och nyttigt, så skall verkan deraf förskaffa mitt minne mer
aktning och beröm än 100 loftal från predikstolen kunna
åstadkomma, och dessutom får jag af Gud uppbära min fulla
lön. Har jag åter ej kunnat uträtta något godt, så förtjenar
jag ej något beröm och i alla fall blir det onödigt. Hvad
som hörer till mina lefnadsomständigheter har jag
antecknat uti Woeldickes Compendium Theologicum, som finnes
bland mina böcker. 6:o I sydvestra delen af kyrkogården
invid muren skall min graf gräfvas så djup att min mull ej
kan blifva oroad. 7:o Följande böra få underrättelse om
mitt dödsfall (här uppräknas 15 personer), Slägtingar och
Pastoratets Herrskaper onämnde. Till hvart hus sändes
ej mer än ett Notificationsbref, ty jag förmodar att på intet
ställe råder så stor oenighet, att ju icke den ene omtalar för
den andre brefvets innehåll.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:22:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlstadsh/1/0289.html
