Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nors Prosteri - Millesviks Pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rerum Danic. 1776 Tom. 4 pag. 458. Författaren till
berättelsen är okänd. Den börjar med att Konung Sverker
och hans gemål Ulvid grundade två Bernhardiner-kloster,
neml. Alvastra och Lurdhra på en liten ö (Hvar ön
var belägen förmäles icke). För sin fattigdoms skull
flyttade munkarna snart från ön till en annan ö eller
skog, Lwnghas, hvarifrån, enligt sägen, en adelig Fru
skall hafva flyttat dem och gifvit dem det rika godset
Warnhem. Hvitfeld deremot (Danm. Krön. Fol. uppl.
1 pag. 148) har en annan berättelse: att Sverker hemtat
tvenne flockar Bernhardiner-munkar från Frankrike och
bosatt dem i Alvastra och Nydala. Från Alvastra
sändes sedan Munkar till en liten ö Intherö. För fattigdoms
skull flyttade de till en skog Logenes och sedan
derifrån till Warnhem, hvilket rika ställe dem skänktes
af en adelig Fru. Så långt Hvitfeld. Det samma läses
hos Messenius uti Scondia Illustrata 2 pag. 2. Hvar
Intherö var belägen, uppgifves icke. Rhyzelius i sin
klosterbeskrifning pag. 191 antager, att ett munkekloster
funnits på Lurön, ehuru, säger han, bland kringboende
landsfolk någon pålitlig sägen derom icke finnes, ej heller
något annat vedermäle, än en så kallad munkekälla
uthuggen i ett berg såsom en bakugn, öppen på båda
sidor att man kan krypa derigenom (En besynnerlig källa,
den Rhyzelius väl bordt kunna inse att den ej var i
berget uthuggen för vattenbehof, då Wenern förmår att
gifva tillräckligt vatten åt icke blott all verldens munkar
utan ock åt all verldens folk och djur). Rhyzelius vet ej
af hvilken Orden munkarna varit, ej heller när, eller af
hvem klostret blifvit anlagdt. Rudera, säger han, finnas
på ett litet berg hardt vid sjöstranden, men så hopfallne
och öfvervuxne, att man af dem om byggnadens form
ingen underrättelse kan hemta. Joh. Vastovius i sin Vita
Aqvilonia har ett namnregister på klostren i Sverige, der
brödraklostren Lurö och Varnamo nämnas, såsom
tillhörande Wermland, utan att om dem ett ord vidare
nämnes. Ekman, i sin Wermlands Beskrifning pag. 188,
följer Rhyzelii uppgift om klostret på Lurön och säger, att
det blifvit anlagdt af Erik den Helige. Tuneld, i sin
Sveriges Geografie, följer Ekman utom det, att han anför,
att efter klostret äro ännu stora ruiner. Fernow, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
