- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
97

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄXAN I KONGSTED. 97
högt- Smått skamsen och genast lugn sköt han tillbaka hug-
garen i skidan och sade:
— Nej, nej, kamrater! Jag tänkte endast högt. Det har
inte kommit därhän ännu, att vi åter få klappa om jutarne.
Vi få nog gå här fromma som lam, så länge vi äro kvar här.
Nå än sedan, stormade Kula. Men vid afgrundens
svafvelugn! Hvad för du för ett helvetes väsen och narrar
ärliga, svenska soldater att sätta ölet i vrångstrupen på sig?
— Ja, inföll Kämpe förebrående. Det är inte värdt, att
du nekar! Tydligt hörde vi ditt stridsrop, när vi sutto fred-
ligt här och glammade vid stånkorna.
— Kamrater, sade Harald. Förlåten mig, att jag störde
er. Jag var så försjunken i mina tankar, att jag inte ens
märkte, att I voren här inne på gården.
— Det där tarfvar förklaring, väsnades Kula. Att ropa:
»Till strid!» i en fiendtlig stad, det kan kosta blod det, junker
drömmare!
— Jag är beredd att förklara mig, sade Harald käckt.
— Jag förstår inte rätt det här, brummade Kämpe.
Harald tog åter fram Annas bref och lemnade det till Kula,
sedan han vecklat upp det.
— Kula, sade han, läs det här brefvet. — Sakta tillåd
han: Vet du, hvad kärlek är, hä?
Kula tog emot brefvet och ögnade genom det.
— Ifrån Anna Olofsdotter kan jag se, sade han.
— Ja, ifrån Anna, suckade Harald.
— Sucka lagom, junker kälgris, röt Kula och fortsatte
läsningen.
— Är du kär, Harald? Akta dig för kvinnosmek, förma-
nade Kämpe.
— Ser du budet, som det bär, Kula, sade Harald.
— Ja, jag ser väl det.
— Nå?
— Nå? Hvad menar du?
— Förstår du nu min tankspriddhet?
— Nej.
— Förstår du inte heller, att äfven jag vill dö?
— För att komma till din älskade? Hvasa?
Carolinens minnen. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free