Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Första försöket» var det dock icke; det hade,
såsom förut nämts, haft sina föregångare i Nordia och
Skandinavisk museum; men lyckligare än dessa, väckte
denna nya tidskrift ett större intresse, sannolikt på grund
af den skandinaviska tankens starka utveckling under
det sista årtiondet; dock klagades det äfven nu öfver, att
tidskriften fick »föra en så tarflig tillvaro, att det skulle
vara ett mindre lyckligt förebud om ideens kraft, såvida
denna icke på annat sätt visat sig lefva med kraftigt lif».
Då Blicher anordnade sina bekanta och talrikt
besökta folkfäster på Himmelbjaerget, var det hans
älsk-lingstanke, att dessa skulle bli skandinaviska. Han
såg här längre och djupare än studentskandinavismens
anförare; han såg, att skulle det bli en värklig
sammanslutning mellan folken, vore det just de folkliga
elementen, som skulle närma sig, lära känna och lita på
hvarandra. Det vore ej nog med, att de lärde, att
skalderna, den studerande ungdomen sammanträffade;
den känsla, som häraf uppstode, kunde lika lätt bli endast
en stundens varma fäststämning som en värkligt djup
förtroendefull vänskap. Blicher var en folkets man;
hans lifsmål gick ut på att höja detta i sin helhet:
»Höjskoler for den danske Bonde; fraem Bondemand,
fraem, Kundskab er Styrke» — skrifver han. Och i
samma riktning — att väcka allmänanda och befasta
endrägt — gick äfven hans skandinaviska sträfvan. Att
han ej lyckades, berodde utan tvifvel därpå, att för den
form, han ville gifva tanken, var tiden ännu icke fardig
och blef det ej häller under dessa årtiondens period af
skandinavisk hänförelse, som med rätta erhållit namnet
»studentskandinavism»; den folkliga skandinavismen, den
lugna, tysta, djupa enhetskänslan inom de tre rikenas
stora massa, denna har än i dag ej nått sin fulla
utveckling, den håller alt fortfarande på att växa, långsamt
och tyst, med tusende nya, mer eller mindre omärkliga
trådar spunna öfver sund och fjäll hjärta och hjärta
emellan; och dessa fina trådar är det, som skola
sam-manväfva bandet, så att det blir segt och oslitligt trots
tidernas kommande växlingar.
På sin första Himmelbjaergfäst yttrade Blicher till
den församlade folkmängden i sitt tal, hvari han
upprullar en poetisk historisk öfverblick från gamla dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
