Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sin själf biografi förklarar han sig »i politiken
vara afgjord republikan, emedan han förgäfves i andra
statsformer sökt en framför alt annat nödvändig logik»;
dessa hans republikanska idéer fingo trots den
nyss-nämda missbelåtenheten än ytterligare näring genom
hans resor i Frankrike.
I ofvan anförda dikt uttrycker han sin sorg och
misströstan öfver förhållandena i hela Europa, främst
med dem i England, där man som bäst jublade för den
nykrönta drottning Victoria, »den rosenfagra Herrans
smorda», som Orvar Odd kallar henne, samt med dem
i Frankrike, där »borgarkungen i gråa hatten har börjat
spela högre toner opp»:
Bland dessa stater, murade från grunden
Af tyrannit och orättvisan opp,
Jag tycker mig liksom af träldom bunden
Uti en spökstad irra utan hopp.
Hopplösheten blir dock ej långvarig; den ligger
öfverhufvudtaget ej i Orvar Odds skaldelynne; vid
denna tid själf ung, äger han hopp »till de unga», till
dem riktar han eldiga ord om modigt arbete och kraftig
handling:
Ty hvad som stort skall för seklerna hända,
Hvad genialiskt skall värkas och danas,
Blott från de unga det kommer likväl.
Det »stora» är för honom vid denna tidpunkt,
1838—39, revolutionen:
Vaker upp, vaker upp, kring skog och dal!
Se, friheten gryr! hör hanen gal!
Framåt mot tyrannernas liga! —
Rätt så, min son! jag ditt hjärta förstår,
Den striden jag älskar, den saken är vår,
Det krigsropet gäller oss alla.
För frihetens seger mot döden att gå
Är ädelt och stort, och stort är också
För friheten modigt att falla.
(Ur dikten »Godt mod».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
